1. Stadsodling – om och varför

1_Stadsodling_som_motesplats_julia_barn_linerogardenStadsodling leder lätt tankarna till prunkande åkerlappar i stadens kulisser eller coola gröna tak med utsikt över New Yorks skyline. Men stadsodling kan vara mycket mer än så! Här presenterar vi vår syn på fenomenet och introducerar begrepp som klimaträttvisa, resiliens och ekosystemtjänster. Och så visar vi hur allt hänger ihop.

Vad är en stadsodling och varför odlar vi i staden?

En stadsodling kan vara din egen blomsterprakt på balkongen, en odling av kryddor och sallad i köksfönstret, familjens villaträdgård eller odlingslotten som du har i utkanten av ditt bostadsområde. Stadsodlingen kan bedrivas på egen hand eller tillsammans med andra människor, med en rad olika syften. Stadsodlingen kan bidra till att säkra livsmedelsförsörjningen men även öka vårt välmående tack vare odlandets terapeutiska inverkan. Stadsodlingen kopplar lokalt och globalt och får oss att fundera på vad ekologiska metoder och kretslopp innebär. Stadsodling skapar öppna och stärkande mötesplatser där människor kan enas över gränser, för ett gemensamt mål.

 

Engelskan har två begrepp förknippade med stadsodling, urban gardening och community gardening.  Community gardening översätter vi till tillsammansodling och det är främst den typen av stadsodling som vi skriver om i denna bok. Det handlar om en odling varhelst människor ses för att odla tillsammans. Det kan vara en skolträdgård, en odlingslott som du delar med några vänner eller rabatten framför hyreshuset som några grannar hjälps åt att sköta. Det är vanligt att tillsammansodlingar har ett socialt syfte och bedrivs i områden som är eftersatta eller upplevs som relativt otrygga. Tillsammansodling kan också äga rum inomhus och det finns fantastiska exempel på stora trädgårdar högt uppe på hustak. Just stadens tak är ytor som har många fördelar om husen är lämpligt konstruerade. På tak är solinstrålningen stor och en takodling kan dessutom bidra med många ekosystemtjänster. Å andra sidan, att odla på en gräsmatta utanför ett bostadshus eller längs en gångväg där folk passerar, skapar fler möjligheter för spontana mötesplatser och delaktighet.

De tillsammansodlingar som vi ser växa fram i Sverige idag lockar inte bara människor som är intresserade av att odla och producera mat lokalt. Ofta finns därutöver ett intresse av att skapa mötesplatser eller att använda en yta på ett mer resurseffektivt sätt, dela en förståelse för ekologiska principer eller att lyfta fram potentialen hos både gräsmattor och människor. Det är med en förhoppning om att se ännu fler tillsammansodlingar växa fram som vi har skrivit denna bok.

 

Begrepp inom hållbar utveckling

Ekologiskt fotavtryck är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar. I spåren av vår konsumtion skövlas skogar, grundvatten förgiftas och halten av klimatgaser ökar i atmosfären. Medelsvensken har ett fotavtryck som motsvarar cirka 3,4 jordklot medan motsvarande siffra för Bangladesh är 0,25. Eftersom vi bara har ett jordklot kan vi dra slutsatsen att flera nationer lever på ett ohållbart sätt och att det råder en ojämn fördelning av jordens resurser. På Världsnaturfondens hemsida www.wwf.se kan du beräkna ditt eget avtryck.

Ekosystemtjänster När vi människor kan få hjälp av ekosystemet så kallas det för en ekosystemtjänst. Ett exempel är grönskan i en stad som bidrar till att utjämna temperaturskillnader, minska buller, samt att rena vatten, luft och jord. Många stadsodlingar är rika på humlor och bin som hjälper till med pollinering. Stadsodlingar bidrar med flera ekosystemtjänster.

Hållbar utveckling, sustainable development på engelska, har använts som begrepp sedan 1980-talet. I den så kallade Brundtlandsrapporten från 1987 beskrivs hållbar utveckling som en ”utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hållbar utveckling handlar om att bevara vår planet på ett sätt som gör att den kan fortsätta förse oss med det vi människor är beroende av för att överleva, däribland rent vatten, ren luft och näringsrik mat. I sammanhanget talas om tre, ibland fyra, dimensioner: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och kulturell hållbarhet.

Klimaträttvisa innebär att alla människor har lika mycket rätt till att utnyttja jordens resurser på ett hållbart sätt och lika mycket rätt till utveckling, enligt principen för rättvist miljöutrymme. Det innebär också att de som orsakat miljöproblem borde vara skyldiga att ta ansvar för dem.

Kretslopp I ett kretsloppssamhälle eller en cirkulär ekonomi, efterliknas naturens kretslopp där avfall blir nya råvaror. En del återförs till jorden, annat går in i ett ständigt kretslopp av återanvändning.

Matsuveränitet innebär att människor själva bestämmer över och har kontroll över sin tillgång till mat. Detta kan innebära att prioritera produktion av mat för lokal konsumtion framför export. En förgrundsfigur är Vandana Shiva, indisk fysiker, klimatforskare och miljödebattör.

Planetära gränser innebär att det finns nio gränser som ryms inom planetens slutna ekosystem och att dessa gränser inte ska överskridas. De nio gränserna innefattar luftpartiklar, kemiska gifter, växthuseffekter, havsförsurning, ozon, kväve och fosfor, sötvattenanvändning, förändrad markanvändning och biologisk mångfald. Om gränserna överskrids kommer detta orsaka oförutsebara och oåterkalleliga miljöförändringar, så kallade tröskeleffekter. Tre av gränserna har redan överskridits: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och kväveutsläpp. Alla tre kan kopplas till vad vi äter och hur maten produceras. Begreppet etablerades av en forskargrupp vid Stockholm Resilience Centre.

Resiliens beskriver ett samhälles förmåga till återhämtning efter exempelvis en naturkatastrof eller politiska oroligheter. Sociala nätverk, småskalighet och lokal produktion bidrar till ökad resiliens, gör samhället mer självständigt och mindre sårbart.

Växthuseffekten, global uppvärmning och klimatförändringar är tre begrepp som hör ihop. Växthuseffekten och växthusgaser som exempelvis vattenånga, koldioxid och metan är fundamentala delar av jordens klimat och en grundförutsättning för liv på jorden. När vi talar om växthuseffekten i relation till klimatförändringar menar vi en förstärkning av växthuseffekten, till stor del antropogen, det vill säga orsakad av människan. En orsak till en förstärkt växthuseffekt är att halten koldioxid i atmosfären ökar och bildar som ett skikt runt jorden som inte släpper ut tillräckligt med värme. Denna ökning kommer bland annat från förbränning av fossila bränslen, vid uppvärmning och transporter, samt från det moderna jordbruket. Detta resulterar i global uppvärmning, det vill säga att medeltemperaturen på jordklotet höjs. Detta leder i sin tur till att bland annat fler stormar, mer torka och skyfall, samt stigande havsvattennivåer. Lyckas vi skapa ”kretsloppssamhällen” har vi en chans att återupprätta en balans i atmosfären.

 

Stadsodling som del av hållbar utveckling

Stadsodling kan få en mycket större roll för hållbar utveckling än vad den har idag. Vi kan inte bli självförsörjande på odling i alla städer men vi kan lära oss mer om hur vi tar hänsyn till resurser och kretslopp och öka människors livskvalitet.

För att förstå vikten av att värna om den odlingsbara mark som finns på jorden kan vi föreställa oss jorden som ett äpple.

Om vi skär bort de bitar av äpplet som utgör hav, öken, polarområden och berg, har vi ungefär en klyfta som motsvarar en åttondels äpple kvar. Men nästan 40 % av det som är kvar är mark som är för stenig, brant, näringsfattig eller för blöt för att den ska gå att bruka. Skalet på den dryga sextondel som vi nu har kvar, är den tunna yta av odlingsbar mark som finns på vår planet. Men det är inte ens självklart att denna yta kan användas till odling av livsmedel. Här breder exempelvis byggnader, vägar och avfallsdeponier ut sig. Den odlingsbara marken påverkas också av föroreningar och effekterna av klimatförändringar. Hur liten kan då en klyfta vara som ändå klarar att mätta jordens befolkning? Kan vi få denna livsviktiga ”äppelklyfta” att växa?

Äppelklyftan som är kvar visar också på hur livsmedelsproduktionen kräver ett globalt hänsynstagande. Genom att synliggöra begrepp som ekologiska fotavtryck, klimaträttvisa och matsuveränitet (s. 5), kan vi lättare förhålla oss till det globala kretsloppet och sträva efter att leva i solidaritet med alla människor på jordklotet.

Ekologisk hållbarhet

Ekologi handlar om samspelet mellan allt som lever. Växter, djur och natur påverkas av hur vi människor lever. Tre av våra allvarligaste miljöproblem kan kopplas till vad vi äter och hur vår mat produceras.

  1. Utsläpp av koldioxid I alla led, från jord till bord, har vi gjort oss helt beroende av fossil energi. Hur maten produceras är en aspekt, vad vi äter är en annan. Jordbruksmaskiner och lastbilar drivs av diesel. Tillverkningen av konstgödsel och bekämpningsmedel leder till utsläpp av koldioxid. Enligt Jordbruksverket står konsumtionen av animaliska produkter som kött, mjölk och ost för en femtedel av de globala växthusgasutsläppen.
  2. Utsläpp av kväve och fosfor Både kväve och fosfor, två ämnen som behövs till gödning inom jordbruket, finns i urin och fekalier som vi spolar ut i toaletten. Istället används konstgödning inom det storskaliga jordbruket, där fosfor huvudsakligen kommer från Afrika där det utvinns i gruvor. Värt att nämna är att både jordbruk och avloppsreningsverk har problem med näringsläckage. Överskottet hamnar i våra vattendrag och leder bland annat till förorenade grundvatten och övergödning av haven.
  3. Förlust av biologisk mångfald Användning av kemiska bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald. Vid besprutning dör inte bara ohyra, även nyttodjur och det myller av mikroorganismer som hjälper växterna att hålla sig friska dör, liksom livsviktiga pollinerare. Vi behöver främja biologisk mångfald av många anledningar, bland annat att en genetisk bredd gör oss mindre sårbara inför sjukdomar och klimatförändringar.

 

(ev. foto, Ett exempel på en ekosystemtjänst är när dyngmaskar omvandlar grönasksavfall till näringsrik jord.)

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där människors behov uppfylls och där allas rättigheter respekteras, även i ett långsiktigt perspektiv. Det handlar också om att skapa ett fungerande samspel mellan människor och mellan människan och hennes miljö.

Överlevnad Att odla för att överleva kan kännas som ett avlägset scenario. Men det finns många exempel på hur sårbara samhällen är då exempelvis ekonomin försämras eller oljetillgångarna minskar. Havanna och Detroit är två städer där stadsodling fått en betydande roll för befolkningens överlevnad och stadens resiliens (s. 5) i samband med kriser.

Hälsa Otillräckligt och näringsfattig kost är ett allvarligt och eskalerande problem ur ett folkhälso- och samhällsekonomiskt perspektiv. Vi behöver metoder för att sprida kunskap om hur näringsrik mat är odlad, hanterad och tillagad. Vi behöver också skapa system för en livsmedelsförsörjning som ser till att den mat vi får i oss är näringsrik. De ekologiska metoder som ofta används inom tillsammansodlingar ger mat med betydligt färre kemikalier jämfört med mat från det storskaliga jordbruket. Näringsvärdet hos grödor som äts upp kort tid efter att de skördats är ofta högre än i grödor som transporterats långväga.

Trygghet Grönska kan främja trygghetskänslan i ett område men också skapa en känsla av otrygghet, beroende på hur platsen utformas, sköts och används. Aktiviteter och stimulerande sammanhang kan bidra till att både vuxna och barn knyter an, känner ägandeskap över och skapar en relation till sitt närområde.

Jämlikhet och integration Stadsodlingen som mötesplats bidrar också till att minska utanförskap och samhällsklyftor. Mötesplatserna och sammanhangen som skapas bidrar till en integration mellan olika samhällsgrupper och mellan människan och naturen.

Klimatoro Att vara medveten om hur världen ser ut och om planetens tillstånd, i kombination med upplevelsen av att politiker och andra inflytelserika ledare inte tycks agera tillräckligt, medverkar till att många människor mår dåligt. I en undersökning som utförts av Cint, på uppdrag av Världsnaturfonden (WWF), uppger 89 % i åldersgruppen 18-24 år att de oroar sig för klimatet. Denna oro kan i värsta fall göra unga passiva, likgiltiga och få dem att förlora hoppet om en ljus framtid.

Vi vuxna har ett ansvar att tillsammans med barn och ungdomar skapa och synliggöra olika lösningar och visa på vägar för hur vi själva kan vara en del av en mer hållbar samhällsutveckling. Tillsammansodlingar ger ofta utlopp för lokalt samhällsengagemang och förändring. Där finns möjlighet att växa genom att ta ansvar, dela med sig av engagemang och kunskap, organisera evenemang och därigenom utveckla sitt ledarskap.

(Bildtext 8 kan kortas) Gårdsfixardag på fritidsgården Linerogården engagerade ett femtiotal deltagare. Barnen byggde en sittplats och dagen avslutades med plantering av ett fikonträd.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomi är läran om hushållande med resurser. I ett ekonomiskt hållbart samhälle gör regler och styrmedel det ”lätt att göra rätt”. Det krävs modiga och kloka beslutsfattare för att samhället ska anpassas utefter det som gagnar miljön och människors hälsa och där vi investerar i långsiktigt hållbara ekonomiska system.

Matpriser Olja är en ändlig, icke-förnyelsebar naturresurs, som blir allt dyrare ju mindre som finns kvar att utvinna. När oljepriset stiger blir maten dyrare. Dessutom leder den fossilberoende livsmedelsförsörjningen till ökade halter av koldioxid i atmosfären. I Trade and Environment Report 2013, publicerad av FN-organet UNCTAD, belyser ett sextiotal internationella experter behovet av ett paradigmskifte för att klara av framtidens livsmedelsförsörjning. Rapporten uttrycker sitt stöd för småskalig odling och fokus på lokal konsumtion och produktion av livsmedel.

Kvalitet och kvantitet Odling i staden kan vara tre till fem gånger så effektiv som storskalig kommersiell odling. Med småskaligheten följer större möjligheter att optimera skördar bland annat genom att samodla, fylla på luckor med nya plantor och förlänga odlingssäsongen med hjälp av växthus. När stadens befolkning deltar i sin egen livsmedelsförsörjning är det också möjligt att få lokala, varierade och nyskördade grödor i en omfattning och till ett pris som annars inte hade varit möjligt.

Kultur = odling

OM&VARFÖR MetsopitamienDe tidiga kulturerna utvecklades kring stora floder där människor samlades för att bruka jorden. Själva ordet kultur kommer från latinets cultura och härstammar från just odling. Jordbrukarna drog fördel av de näringsämnen och vatten som floderna förde med sig. Känt är bland annat Egyptens framväxt kring Nilen och Mesopotamien som byggdes upp kring de två floderna Eufrat och Tigris, delar av dagens Irak, Syrien och Turkiet. I dessa kulturer utvecklades skriftspråket, matematiken och juridiken, men även grunden för dagens konst, arkitektur och litteratur.

Förutom att odling är kultur, är kulturella inslag vanliga i stadsodlingssammanhang. Inom Ett Grönare Lund har vi exempelvis spelat teater med odlingstema, bjudit in en arkitekt och musiker till samarbeten, provat på mossgrafitti och gjort hantverk med hjälp av lin och pil.

Stadsodling som mötesplats bidrar också till interkulturell förståelse. I vårt projekt har volontärer och deltagande barn ett ursprung från minst tjugo olika länder.

FN-organet Unesco antog 2005 konventionen om kulturell mångfald ”för att stärka medlemsländernas arbete med kulturpolitik som utvecklingsfaktor för att stödja kulturell mångfald och hållbar utveckling”.

(Bildtext) Mesopotamien utvecklades kring de två floderna Eufrat och Tigris för omkring 5000 år sedan.

Svensk stadsodlingshistoria

Precis som idag har odlingarna historiskt fyllt olika funktioner som försörjning, rekreation och undervisning. Här är tre inspirationskällor.

OM&VARFÖR MedeltidastadsodlingUnder medeltiden var det vanligt med kvartersgårdar. Där odlades morötter, lök, ärter, bönor och kryddor. I ett exempel från Jönköping hade ungefär var tredje hushåll djur. Gödsel från djuren delades med de djurlösa gårdarna. Vi jämför detta med hur vi idag kan hämta gödsel hos en närliggande ridskola eller 4H-gård.

Vid 1800-talet slut hade Sverige en växande kolonirörelse. Inspirationen kom söderifrån, där bland annat en tysk läkare framhållit kolonin som ett sätt för fattiga och trångbodda barnfamiljer att få tillgång till frisk luft och rekreation. 1895 anlades de första koloniträdgårdarna i Landskrona, Malmö och Lund. Till pionjärerna räknas Anna Lindhagen som år 1906 bildades Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm. Idag finns Koloniträdgårdsförbundet med cirka 250 medlemsföreningar och över 26 000 kolonister.

En av de första att propagera för att skolträdgårdar skulle anläggas var Olof Eneroth, SJ:s förste trädgårdsdirektör. Redan år 1862 författade han skriften Om skolträdgårdar bland annat med tankar om hur barnen skulle lära sig om hushållning, om hur allmogen skulle få det ”trefligt kring sina stugor” och hur barnen skulle få tillgång till egna äpplen och bär – vilket Eneroth hoppades även skulle leda till att äppelstölderna skulle avta i SJ:s trädgårdar! Inspireras även av skolutvecklingssatsningarna Gröna skolgårdar som letts av Naturskolorna i Lund och Malmö genom att läsa vidare på www.naturskola.se.

”Skönhet är ett språk” är ett citat från Alice Waters som grundade The Edible Schoolyard Project i USA. I snart tjugo år har projektet inspirerat skolor att anlägga skolträdgårdar med plats för utomhuspedagogik och odling av råvaror till hälsosam skolmat. Barnen möts av en omsorgsfullt utformad skolmiljö som kommunicerar att vuxna bryr sig om dem. Se www.edibleschoolyard.org.

Länkar till forskning och artiklar

Länkarna nedan är ej med i den tryckta boken. Skicka gärna förslag på fler artiklar att länka till.

Framtidens livsmedelsförsörjning

Hur stor yta kräver dina livsmedel? En  A4 med fakta producerad av Håkan Fogelfors, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU.

 

Wake up before it is too late, United Nations Trade and Environment Review 2013  Ett femtiotal experter redovisar aspekter som pekar på att ett paradigmskifte är nödvändigt inom jordbruket. Vi behöver finna en mångfald av metoder för att säkra framtidens livsmedelsförsörjning. I början finns en samman fattning på en sida.

 

Doktorsavhandlingen Integrating food production and biodiversity av Karin Belfrage (SLU, 2014) beskriver hur ett jordbruk kan drivas utan fossil energi i Sverige. Både större och mindre gårdar studerades. En sammanfattning på svenska finns här: Småskaligt jordbruk kan mätta många munnar.

 

I en publication från Formas ger ett fyrtiotal forskares sin syn på hur vi ska kunna bedriva ett hållbart jordbruk som kan ge mat åt 9 miljarder människor. Jordbruk som håller i längden. (2010)

 

Urban odling försörjer 15–20% av jordens befolkning med mat. URBAN FARMING IS BOOMING, BUT WHAT DOES IT REALLY YIELD? The benefits of city-based agriculture go far beyond nutrition.

 

Ekologi kopplat till stadsodling

Läkande landskap – Att rena mark och vatten med fytoremediering i en urban kontext, Fanny Lundén, SLU (2014).

 

Jordläkande växter – växters kapacitet att med fytoremediering rena förorenad mark, Karin Olsson, examensarbete Högskolan i Gävle (2011)

 

Hela staden – argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, SLU Alnarp (2013)

Folkhälsa

Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang, Naturvårdsverkets rapport 6407 (2011)

 

”Jag trivs bäst i öppna landskap…” : Om naturmiljöers påverkan på oss människor. Eva Ahlin och Anna Tjäder, Linköping universitet (2010)

 

Stress, Over-consumption and Climate Change, Can humans manage climate change if social norms would include the significance of attachment, altruism, long term global thinking and local action? Annika Tibblin, Lunds Universitet (2008)

 

”Klimatförändringar har blivit ett vardagshot för Sveriges unga. 79% oroar sig för hur klimatförändringarna kommer påverka deras och världens framtid. Så många som var fjärde får ont i magen eller känner sig olyckliga när de tänker på klimatförändringarna.”

Undersökning kring ungas syn på och  beteende kring klimatfrågan, WWF (2013)

 

Fler citat med koppling till stadsodling

Att skapa en utemiljö med odlingslotter har visat sig bidra till att få de boende att vilja stanna kvar längre och minska vandalisering. Omflyttning av hyresgäster är inte bara en kostnad för bostadsföretagen. Ett byte av bostad innebär också̊ en kostnad för hyresgästen. Stadsodling kan utan tvekan bidra till ekologisk hållbarhet. Urban odling i Malmö av Tim Delshammar. SLU Alnarp (2011).

 

 

På 500 kvadratmeter mark, en normalstor villaträdgård i stan, kan du odla vad som krävs för att förse en familj med två vuxna och två tonåringar med egenodlade grönsaker under ett helt år. Bella Linde, Rätt ur jorden (2014)

 

I snitt kan du räkna med att det tar ungefär en timme om dagen att odla 500 kvadratmeter. Bella Linde, Rätt ur jorden (2014)

 

”Genom att odla i djupbäddar (där plantorna får växa i djup och lucker jord och rötterna kan söka sig nedåt istället för åt sidorna) så kan du skörda upp till fyra gånger mer än i ett vanligt trädgårdsland.” Ekologisk odling & självhushåll på kvinnligt visAnna-Maj Hermansson Wandt (2008)

 

”Även en liten odlingslott på 20 kvadratmeter kan ge färska grönsaker under hela sommaren”. Karin Jansson i boken Odla din egen mat.
”Enligt studien kan trädgårdar, kolonilotter och övriga (urbana) grönytor i Sverige försörja drygt fem miljoner människor med vegetarisk kost.” (Hänvisar till en litteraturstudie om potentialen för urban odling genomförd av SLU och Fritidsodlingens riksorganisation 2008.) Urban odling i Malmö , Tim Delshammar, SLU Alnarp (2011).

 

Tidningsartiklar om stadsodling och självförsörjning

”I framtiden måste vi odla i städerna”,  Om odling i Havanna och Detroit, Svenska Dagbladet 2012

 

Sven Lindgren, förbundsordförande i Civilförsvarsförbundet skrev debattartikel i svd.se 3 aug 2013:

  • Sverige har Europas lägsta självförsörjningsgrad, under 55%.
  • På 80-talet hade Sverige en självförsörjningsgrad på 80–100%.
  • Beredskapslagren som fanns före 90-talet har avvecklats.
  • Butikerna har inte matlager mer än att det räcker till en eller ett par dagar om transporterna skulle hindras.

 

______________________________________________________

© ABC – aktiva insatser för människa och miljö
Text: Julia Linder & Sara Nelson
Illustrationer: Jesper Halling
Foto: Medlemmar i odlingsprojektet Ett Grönare Lund där inget annat anges.