4. Odla

1_Odlingscirkus_DSC6546©Ruona13Visst är det magiskt att ett pyttelitet frö kan ge massor av blommor eller bli en stor grönsak! Ibland går odlingen kanske inte riktigt som du tänkt men ofta blir skördeglädjen stor. I detta kapitel delar vi med oss av tips och erfarenheter för odlingens alla faser – från jord till bord.

Det är roligt att odla

Att odla är inte svårt. Ett barn som vi odlat med ett år uttryckte det så bra: ”Det är egentligen väldigt enkelt. Du tar bara lite jord, stoppar i ett frö och vattnar.”

Som stadsodlare är det inte ovanligt att du börjar med att odla i en pallkrage och några år senare planerar för en odling inspirerad av skogsträdgårdens principer. I det odlingsprojekt som ligger till grund för denna bok så har vi inspirerats av ekologisk och organisk-biologisk odling (s. 8), permakultur (s. 9) och skogsträdgårdsdesign (s. 10). Längst bak i boken finns en referenslista med tips på litteratur och hemsidor för fördjupning.

(Bildtext) Vi trollar fram tomater i en cirkusinspirerad odlingsföreställning. Foto: Kenneth Ruona

 

Jord och kretslopp

Vi människor odlar oftast växter var för sig, i så kallade monokulturer. Naturen däremot blandar hej vilt. Och naturens egen strategi är mycket mer produktiv. Ju fler arter, olika träd, olika buskar, olika blommor och andra växter, desto mer näringsämnen och solenergi tar de till vara och desto bättre växer de.

Den bördiga jorden

Vad är egentligen jord? Och bördig jord? Att jorden är bördig betyder att vi kan få mycket ut från jorden; grönsaker, spannmål, bär och frukt. Jorden består av mineraler som kommer från berg och av organiska ämnen som kommer från växter och djur. Vad mineralerna består av och hur stora dess korn är påverkar om jorden blir tung och lerig eller sandig och lätt. Olika grödor passar i olika jordar. Som stadsodlare kanske vi vill odla det mesta och då kan vi bygga jord genom att samarbeta med jordbyggarna som finns i marken, med maskar och mikroorganismer. Flera av våra förebilder inom odling hävdar att odling snarare handlar om att ”odla jord” än att odla grönsaker.

Maskar, mikroorganismer och mykorrhiza

För att odla jord, eller bygga jord, är kompostering är en viktig komponent. Ett myller av maskar och markorganismer lever på kompostens läckerheter och omvandlar dessa till näringsrik mylla.

Vi har inspirerats av den organisk-biologiska odlingen som förordar gröngödsling, ytkompostering, täckodling (s. 37) och växtföljd (s. 14). Organisk-biologisk odling utgår från hur naturen själv fungerar och låter mikroorganismerna spela en betydande roll genom hela odlingsprocessen. Skiktbildningen i jorden ska bibehållas i den mån det går vilket betyder att jorden inte ska vändas i onödan. Istället förespråkas ytkompostering, där organiskt material läggs direkt på jorden. Grävjobbet överlämnas åt maskarna som äter sig genom jord och organiskt material. Ut kommer fin mylla, rik på lättillgängliga växtnäringsämnen. Jorden blir väldränerad, luftig och fuktighetshållande. Förutom maskar så är även svampar viktiga som jordbyggare. Inte de svampar som vi tänker på som kantareller och champinjoner, utan det tunna nätverk av svamptrådar, mycel, som breder ut sig under mark och som hjälper växterna att samla vatten, fosfor och andra mineraler. I utbyte får svamparna energi från växterna. Mykorrhiza kallas detta samarbete mellan växter och svamp. Maskar, bakterier och mykorrhiza bidrar till jordens hälsa och till friska växter.

Visste du att

  • 1 gram jord kan innehålla 10 miljarder bakterier och 100 meter svamphyfer.
  • 1 tsk jord kan innehålla fler bakterier än det finns människor på jordklotet.
  • även människokroppen innehåller nyttiga bakterier. Det finns 12 kilo bakterier i tarmkanalen. De behövs för kroppens näringsomsättning och för att hålla oss friska.

Kretsloppsanpassad odling

När du odlar din egen mat så blir det uppenbart att du inte vill bespruta den med gifter. Många vill odla med ekologiska metoder, med medvetna val av fröer, flerårig växtföljd och kompostering. Men att kalla en grönsak för ekologisk är bara korrekt om odlingen granskas och certifieras enligt en standard som exempelvis KRAV, Soil Association och EU Organic. Märkningarna kan också förvilla. Köp inte vad som helst med grön etikett.

Som stadsodlare vill vi mynta begreppet kretsloppsanpassad odling. Där tar vi vara på de resurser som finns i närområdet, återanvänder och undviker att skapa nytt avfall. Som exempel väljer vi hellre att använda gräsklipp, guldvatten och kaninbajs än att köpa gödsel från en handelsträdgård som säljer påsar märkta med KRAV. Vi väljer hellre att återanvända gamla kesoburkar och mjölkpaket än att köpa komposterbara krukor, förpackade i plast och transporterade med lastbil.

Kan vi äta de grönsaker som odlas i staden?

1_Hadya_klipper_gras_Vikingav_mellanEn handdriven gräsklippare släpper inte ut några föroreningar. Med den tillhörande uppsamlaren är gräsklipparen både praktisk och rolig. Vi klipper inte gräs, vi samlar!

Vi kan absolut äta de grönsaker som odlas i staden. Men skölj, håll avstånd till trafik och fundera på om det finns anledning att odla i lådor med jord från egen kompost eller butik.Förr innehöll bensin bland annat bly och andra tungmetaller. Idag är bensin renare. Livsmedelsverket rekommenderar ett säkerhetsavstånd på 20 meter från odlingen till en hårt trafikerad gata. Jorden på marken kan dock ha blivit förorenad om det tidigare har funnits en bensinmack eller industri där du vill odla. Fråga på kommunens gatu- eller miljökontor. Men det är inte alla växter som tar upp föroreningar från jorden. Avväg riskerna med föroreningar med hur stor andel av all den mat du äter som kommer från era stadsodlingar.

Förorenad mark bör inte lämnas åt sitt öde. Vi kan ta växter till hjälp för att rena marken. Fytoremediering kallas processen. Som exempel tar solrosor upp uran, rölleka och åkerkål tar upp kadmium, korgvide kan användas vid oljesanering och för att avlägsna tungmetaller. Även om vi inte kan äta växterna så kan vi skapa en plats för rekreation och förbereda jorden för kommande stadsodlare.

 

Planering och design

Oavsett om det är en liten balkongodling som ska ställas i ordning eller en gräsmatta som ska förvandlas, så behöver hänsyn tas till hur människor rör sig på platsen, läget i förhållande till sol och skugga och om det finns konkurrerande växter så som stora träd. Ska odlingen ske i låda eller direkt på marken?

Att tänka på inledningsvis

Börja med att fundera på platsens förutsättningar och hur ni kan skapa goda relationer med människorna som rör sig i området. En genomtänkt planering sparar tid och arbete.

Placering Hur förhåller sig den tänkta odlingsplatsen till exempelvis sol, vind, skugga och trädrötter? Står det många träd nära den tänkta odlingsplatsen, vars rötter kan konkurrera med odlingen, fundera på om en skogsträdgård med perenna växter, bärbuskar, örter och blommor passar bättre än ett grönsaksland.

Omfattning Ett allmänt råd är att börja odla i mindre skala. Spara gärna utrymme för att växa kommande år, ge andra deltagare en chans att bygga vidare och för att skapa nytt allteftersom nya tankar väcks.

Bevattning Vilket är avståndet till kran eller möjlighet att samla regnvatten?

Näringsåterföring Var ska komposten stå? Finns ett stall i närheten? Är det någon i gruppen som har kaniner eller hamstrar? Får vi klippa och använda gräset som finns i närheten?

Samlingsplats Kan det passa att anordna en workshop och snickra en enkel sittplats med hjälp av återbruk, bygga en kombinerad lekplats och sittplats av stockar, alternativt köpa in begagnade trädgårdsmöbler?

Delaktighet Goda relationer växer inte på träd, de behöver byggas. Bjud in grannar eller potentiella samarbetspartners till grillfest! Sittplatser lockar även personer som inte nödvändigtvis vill odla men gärna deltar i det sociala. Finns plats för att bygga koja eller utrymme för annan lek så lockas desto fler!

Odling i låda, hink och badkar

Pallkrageodling är populärt. Men lås dig inte vid pallkragens rektangulära 80 x 120 cm. Slås sprintarna ut kan pallkragar byggas ihop i olika former. För grönsaker som växer på djupet kan det vara bra att bygga med två eller tre på höjden. Istället för pallkrage så kan du välja ett badkar som blivit över efter renovering. Det är både flyttbart och har ett färdigt dräneringshål i botten! Rörfirmor är exempel på företag som skänker bort stora trälådor som varit emballage. I butiker som säljer snittblommor kan du fråga om du får eller får köpa de svarta plasthinkar som tulpaner och rosor levereras i till butikerna. En hink är lagom till en tomatplanta, alternativt ett par potatisplantor. Kom ihåg att det alltid behövs dräneringshål där vatten kan rinna ut, så att rötterna slipper att stå blött.
Vi fick rådet att använda en presenning i botten av pallkragarna. Anledningen till rådet kan vara för att stänga ute ogräs och rötter eller om det finns rädsla för förorenad jord. Istället för plast i botten skulle vi hellre rekommendera gamla dagstidningar som förmultnar efter hand. Plasten gör det svårt för maskar att krypa in och då fungerar inte täckodling som tänkt. Att odla i låda utan kontakt med jorden under kan jämföras med att odla i kruka ­­– den torkar snabbare ut och efter varje säsong är det viktigt att tillföra gödsel eller rikligt med kompost.

 

Om gödning i pallkrage, se sida 44.

ODLA Hink M. hål iBorra dräneringshålen på sidan. Då får du en liten vattenreserv i krukan och slipper klegg undertill.

 

 

Förhöjda odlingsbäddar och djupbäddar

Pallkragelådans sidor kan även betraktas som en inramning till förhöjda odlingsbäddar. Därmed betraktar vi pallkrageodling som två olika metoder, som stora blomkrukor och som en kant till din förhöjda odlingsbädd. Bädden kan även kantas av något som du själv har snickrat ihop eller stockar och stenar. En sarg av metall som är bockad i ovankanten kan förhindra sniglar från att krypa in. En förhöjd odlingsbädd måste inte ha någon kant. En fördel med förhöjda bäddar är att det är tydligt var du odlar och var du inte odlar så att du inte kliver i odlingarna. Med tiden byggs bäddarna upp genom kontinuerlig tillförsel av kompost, gräsklipp, ogräs och löv, samt bearbetning av maskar, snarare än av spade. Därmed blir jorden allt mer porös och lätt för grönsaker att växa sig stora i. Vid odling av grönsaker, undvik placering av pallkrage i närheten av träd. Trädets rötter söker sig till där det finns näring och vatten.

Djupbäddar bygger på samma princip, att skapa en porös och lucker jord, där grönsakerna lätt kan tränga ner på djupet. Men istället för att bygga uppåt börjar du med att gräva två spadtag djupt. Läs om dubbelgrävning på sida 23.

Om du ska skapa odlingsbäddar så är ett generellt råd att inte göra dessa bredare än 1,2 meter. 60 cm är lagom bredd till gångarna. Då kan du sitta på knä vid sådd och ogräsrensning och nå till mitten från vardera sida.

Till en odling för barn har vi minskat måtten. Vi mätte ut gångarna till 50 cm i bredd och odlingsbäddarna 1 meter. Längden är max 3,5 meter för att minimera risken att någon tar genvägen över och sätter en fot i bädden.

Tips: Genom att placera odlingsraderna i riktningen norr-söder, snarare än öster-väster så maximeras mängden sol per planta. (Stryk tipse tovan  om vi vill kapa text.)

Växtföljd

I grönsakslandet planeras för växelbruk och växtföljd av två anledningar. För det första grupperas växterna utifrån deras näringsbehov. Generellt sett gäller att grönsaker som har liten rot och mycket växtlighet ovan jord, till exempel kål och gurka, behöver mer näring än grönsaker som har sin huvudsakliga tillväxt under jord till exempel rödbetor, morot och potatis. För det andra drar olika växter till sig olika skadegörare och sjukdomar, exempelvis klumprotssjuka, brunröta och morotsfluga. Tillämpas växelbruk minskar risken för att övervintrande larver och bakterier att hitta nytt byte nästa säsong.

ODLA Jordbädar:Växelodling

En odlingsyta som är 4×8 meter kan ge plats för fyra bäddar för växtföljd och två bonusbäddar. Bäddarnas och gångarnas mått är anpassade för barn.

 

Exempel på fyraårig växtföljd

Skifte 1 Näringsgivande: ärter, bönor och gröngödslingsväxter, till exempel klöver. När här är färdigskördat grävs rester av plantorna ner i jorden vilket ger näringsrikt organiskt material åt skifte 2 till kommande år.

Skifte 2 Näringsslukande: majs, kålväxter, gurka, squash, pumpa, vitlök, purjolök. Dessa växter kräver mycket gödning (s. XX).

Skifte 3 Måttligt näringskrävande: morötter, lök, sallat, rödbetor, dill. Dessa växter kan må dåligt av för mycket gödning.

Skifte 4 Litet näringsbehov: potatis.

 

Samodling

Samodling kallas det när vi efterhärmar naturen genom att låta växter av olika sort växa intill varandra. Syftet är att öka skörden per odlad yta. Vi kan som exempel så tätare då vi utnyttjar att rotsystem ser olika ut, att vissa plantor är marknära medan vissa växer på höjden, eller att olika grönsaker blir skördeklara vid olika tidpunkter på säsongen. Växterna kan även skydda varandra. Att odla tagetes och andra starkdoftande blommor som kantväxt i odlingslandet är en klassiker för att avskräcka skadegörare. Det finns även växter som inte trivs tillsammans. Som exempel kan vitkål med fördel odlas ihop med dill, blomsterkrasse och timjan men trivs inte med jordgubbar, tagetes och sallad. För fler exempel se www.fobo.se och www.runabergsfroer.se.

 

Bildtext: En klassisk samodlingkombination med majs, bönor och squash kallas för Tre systrar. Vårt systerprojekt Vi odlar! odlar i badkar som blivit över efter renovering av badrum.

 

Permakultur som designverktyg

Inom Ett Grönare Lund har vi inspirerats av permakulturrörelsen, en internationell rörelse som utformar verktyg för att designa hållbara småskaliga livsmiljöer, såväl som samhällen i stort. Etik och metoder inom permakultur sammanfattar mycket av det som Ett Grönare Lund står för och som vi arbetat med. Det handlar om omsorg om jorden, omsorg om människor och rättvis fördelning av resurser. Med permakultur i åtanke så tittar vi på vad vi har att utgå från och vad som passar i just vårt sammanhang, med hänsyn till både sociala och ekologiska aspekter. Två idéer hämtade från permakultur är örtspiralen och skogsträdgården.

(Bildtext eller som löpande text) Örtspiralen är en detalj som är rolig att bygga och som drar till sig nyfikna besökare. På toppen och mot söder trivs växter som vill ha det torrt och soligt. Mot norr placeras växter som vill ha mer skugga och fukt.

En skogsträdgård i liten skala

Skogsträdgården är ett exempel på samodling som efterliknar naturliga ekosystem, som i skogen eller ännu hellre skogsbrynet. I en trädgård inspirerad av skogsträdgården kan vi skörda nötter, svamp, frukter, bär, örter och perenna grönsaker (s.17) år efter år utan att så nytt på våren.

Projektet Bärfis, som arbetat med skolklasser i Holma skogsträdgård, har delat med sig av tankar kring en modell för en enkel skogsträdgårdsdesign. Här utgår vi exempelvis från ett befintligt fruktträd på en skolgård. Runt trädet planteras växter som är bekanta för många och lätta att använda, så som vinbär, smultron, citronmeliss och kungsmynta (oregano, pizzakrydda). Några typiska skogsträdgårdsväxter kompletterar och bidrar med kontinuerlig återföring av näring till jorden. Silverbusken är kvävefixerande och har ätliga bär. Vallört hämtar näring med sina djupa rötter och dess blad är användbara som gröngödsling (s. 35). Läs mer på www.barfis.se.

(behövs bildtext?) Genom att låta lägre växter ta plats framför högre växter, kan mycket odlas på liten yta där allt ändå kan få solljus.

 

 

En odling för barn

För att skapa en mötesplats där barn vill delta och känner sig hemma kan inslag som talar till barns nyfikenhet och äventyrslust planeras in. Att vara självförsörjande på material till pyssel är både roligt och praktisk. Välj lättarbetade och ändamålsenliga material till odlingsrelaterade aktiviteter. Hassel är ett bra träslag att snida i och al är täljvänligt. Gran är lätt att skruva i och passar till skyltar. Pil flätas lätt till kojor och bönstöd. Så lin och pumpa. Linet kan förvandlas till hår på en figur du själv har täljt till och pumpan blir populär till halloween. Att ha spadar och andra verktyg av god kvalitet och i anpassade storlekar ökar möjligheten för barn att delta i aktiviteter som att gräva, vattna, såga och tälja.

Enbart räta rader kan vara tröttsamt medan rundade formationer skapar lust och ger spring i benen. Odlingsbäddarna kan dimensioneras så att även barnen når till dess mitt utan att behöva kliva i bädden. Se en modell för fyrskifte på s. 13.

Eftersom trädgårdens grönsaker ska räcka till alla som är med är det vanligt att ha bestämda tillfällen för gemensam skörd. Från Sharon Danks som författat Asphalt to Ecosystems har vi inspirerats att skapa kompletterande ”nibbling gardens”, smakhörnor eller ätliga rabatter, där både barn och vuxna kan plocka bär och ta sig en munsbit när som helst. Denna del av trädgården kan öka lusten att engagera sig, inte minst för den som ska passa odlingen på sommaren när alla andra är iväg på semester. Vinbär, taggfria björnbär, hösthallon, jordgubbar, smultron, ängssyra och ätliga blommor så som buskkrasse och ringblommor är några exempel på vad som kan växa här. Ett barn på fritidsgården blev så förtjust i spansk körvel att hon inte tänkte avslöja för någon annan på gården att bladen går att äta. Körveln är en fin marktäckare som blommar i vitt och gärna självsår sig. Bladen smakar lakrits.

(Eventuellt en före- och en efterbild )(Bildtext) Från rabatt med gräs och ogräs hösten 2013 till en perenn odling där det är fritt fram att smaka på bär, örter och blommor hösten 2014.


Vad vill vi odla?

För att hinna med allt vi vill under en odlingssäsong och kanske till och med skapa en långsiktig perenn trädgård så är det värdefullt att skapa en övergripande plan för odlingen. När ska det vara skördeklart? Hur mycket tid och hur många personer kommer att arbeta med trädgården? Finns plats inomhus för försådder och omskolade plantor? Låt barnens förslag bli en rolig utmaning. Vill de odla meloner så kan det gå att hitta en lämplig sort, kanske låna plats i någons växthus eller ge motivation att bygga ett eget.

Till fägring och föda Odling blir mer njutning, mer lustfyllt och roligare om den inte bara ger fröjd för magen, utan även för ögat. Som exempel kan luktärt, rosenböna och purpurstörböna slingra färgglatt runt en koja av långa pinnar. Att samodla blommor och grönsaker är inte bara vackert, det kan även skydda dina odlingar från ohyra (s. 40).

(Bildtext) Fråga efter material till kojor och staket när markägaren eller kommunen klipper träd och rensar längs med cykelvägar. Ett dussin pinnar omvandlas lätt till ett vackert krypin.

Anueller och bienner är detsamma som ettåriga och tvååriga växter. Annuellerna gror ur ett frö, växer upp, blommar och sätter frö under samma år. Bienner behöver två år för att avsluta sin biologiska livscykel från frö till frö. Dit hör morötter, gul lök och persilja. Men de brukar skördas sitt första år. Glöms en morot eller lök kvar i jorden, låt stå till nästa säsong, se den blomma och skörda dess fröer den kommande hösten.

Till annuellerna hör många blommor som blivit våra favoriter; ringblommor, tagetes, indiankrasse, blåklint, gurkört och solros. De är alla lättodlade och på hösten kan dess fröer skördas och sparas för sådd nästa år eller för att ge bort i hemmagjorda fröpåsar (s. XX). Blommorna är inte bara ätliga, de är dekorativa i sallader och på smörgåsar också. I vissa fall är även det bladgröna ätligt. Flera av de blommor vi nämnt ger blommor om och om igen om de plockas kontinuerligt.

(Ev. Bildtext: ) Indiankrasse på en skördetallrik.

Ät aldrig något som du inte är säker på vad det är. Även då blommorna är ätliga så kan det vara vettigt att hålla sig till måttliga mängder för att spara blomsterprakt till andra att njuta av.

Perenner En perenn är en flerårig växt vars stjälkar, blad och blommor vissnar ner helt på senhösten. Rötterna går i vintervila men kommer igång igen på våren. Till perennerna hör vedartade örter, men även många blommor och grönsaker. Exempel på perenna växter som är vanliga i rabatter, men som du kanske inte tänkt på att de är ätliga, är stockros, kärleksört, daglilja, tulpan, lavendel och viol. Det är tacksamt att ha perenner i trädgården eftersom de ger blommor och skörd år efter år utan större arbetsinsats. Genom att välja olika sorters bärbuskar kan du skörda från tidig sommar till sen höst. I städer hittas ofta platser med annan växtzon än på den omgivande landsbygden, i lä och soliga lägen med omgivande hus som avger värme. Där kan mer exotiska arter växa, som minikiwi, aprikos och vindruvor. Till och med gojibär går att odla i Sverige. Busken är anspråkslös avseende kraven på jord och härdig till minst zon 4. Bären är så rika på vitaminer, mineraler och antioxidanter att de kallas för superbär.

(Ev Bildtext: Perenner är vanligt att ha i en rabatt. Här planteras svarta vinbär som inte är räknas till perennerna men stockros och kärleksört är på väg.)

Terminsanpassad odling Om du odlar med barn på en skola eller om aktiviteten är låg i trädgården under sommaren så kan det vara praktiskt att se över mognadstiden som fröföretaget anger för respektive gröda. Som exempel har många bönor en mognadstid på 55-60 dagar och då passar förmodligen sådd i juni bättre än i maj eftersom bönor behöver plockas kontinuerligt då de är mogna för att fortsätta att producera fler bönor. Morötter och rödbetor kan däremot stå kvar i jorden tills någon har tid att skörda. Lin är perfekt att så i slutet av maj och skörda tre månader senare. Tänk på att välja bär som ger skörd med spridning över säsongen. Blåbärstry är tidiga, hösthallon och björnbär är sena, svarta och röda vinbär mognar när de flesta är sommarlediga. Det kan vara roligt att känna till att det finns remonterande smultron och jordgubbar. De remonterande plantorna ger bärskörd i flera omgångar och vissa sorter kan skördas en bit in på höstterminen.

Vi kallar detta terminsanpassad odling. Även den terminsanpassade odlingen kräver tillsyn under sommaren, att någon vattnar om det är torrt, ser efter skadedjur och kanske fyllnadssår om några rader står tomma i odlingslandet.

Bjud in till skafferiodling eller arrangera en odling med tema:

Skafferiodling Alla får ta med något från skafferiet; kikärtor, linser, popcornmajs, senapsfrö, ris, vallmo med mera. Kanske överraskas ni av att linser faktiskt går att odla i Sverige och hur en senapsblomma ser ut?

Geografiodling Vad odlas på olika kontinenter? I växtzon 1 går det att få skörd från både kalebass och meloner på friland, under en varm och solig sommar.

De fyra sädesslagen Odla vete, havre, råg och korn och upptäck hur de fyra sädesslagen ser ut! Att fundera på: hur många kvadratmeter går det åt för att få två kilo vetemjöl?

Lek med maten!  Att gröpa ur en pumpa och tillverka en lykta med lysande ögon är roligt till Halloween. Innehållet kan användas till mustig pumpasoppa (s. XX, Smaka) och rostade pumpafrön. Det går att skapa figurer av det mesta i trädgården. Staffan Björklunds teatrar inspirerar bland annat med igelkottar av potatis och harar av purjolök. Efter en föreställning blir grönsaksfigurerna ingredienser i en soppa.

(Ev. Bildtext alt 1) Kikärtor i en skafferiodling.

(Ev. Bildtext alt 2) Pumpa på tillväxt. Kanske blir den både en soppa och får lysande ögon till Halloween.

 


 

Förberedelser[S2]

Många tänker sig att odlingsåret börjar tidig vår. Men får du tillgång till platsen där du ska börja odla så kan det vara en fördel att har utfört en del av förberedelsearbetet redan på hösten. På våren är det mycket som ska hinnas med. På hösten är det dessutom möjligt att du passerar en intressant trädgård där du kan plocka på dig fröer eller en handelsträdgård som säljer sina bärbuskar för halva priset.

Experimentera själv

När det kommer till odling så finns det många olika filosofier kring bland annat kompostering, grävning och växelbruk. Vidare skiljer sig förutsättningarna för olika odlingar åt beroende på faktorer så som klimat, jord, nederbörd och val av växter. Ett råd som vi gärna delar med oss av är Experimentera själv och tro inte på allt du läser!

Att gräva eller inte gräva

Så snart du har tillgång till platsen där du ska börja odla så kan du förbereda för nästa odlingssäsong. Ny odlingsyta kan förberedas på hösten så länge inte tjälen har gjort marken stenhård. Kanske är det en gräsmatta som ska förvandlas till bördig odlingsyta eller en rabatt som ska få en ny plantering med perenna blommor och bärbuskar.

Det första året odlade Ett Grönare Lund framför allt i pallkragar ovanpå en gräsmatta. Då krävdes inga särskilda förberedelser förutom att införskaffa själva pallkragarna och jorden att odla i. Pallkrageodling beskrivs från sida 10. Att odla i pallkragar med ny jord eller kompost är ett bra val om odlingen är temporär. Gräsmattan är lätt att återställa om odlingsverksamheten upphör.

De kommande åren fick vi lov att expandera och odla i gräsmattan. Då använde vi oss av två olika metoder, djupgrävning som beskrivs vidare på sida 20 och täckodling med wellpapp. På engelska kallas den senare metoden för sheet mulching. Täckodling med wellpapp eller blötlagda tidningar är en metod där du inte behöver gräva. Vi provade längs med ett staket där vi ville ersätta gräset med en rabatt. Vi skar kryss i wellpappen och petade ner potatis med en fots mellanrum. Därefter täcktes potatis och wellpapp med kompost och gräsklipp. Det behövs ett lager, 10–20 cm, och kontinuerlig påfyllning av löv, flis, halm, hö, kompost eller gräsklipp för att de nya potatisarna inte ska bli gröna. Efter 10­–12 veckor var potatisen skördeklar. Efter potatisskörd planterades hallonbuskar och jordgubbar i den nya rabatten. Gräs och ogräs var nästan helt borta och jorden överraskande lucker.

 

(”fakta-helsida”) Dubbelgrävning och djupgrävning

Vill du ersätta ogräset i en rabatt med en ny plantering, gräva ner kompost och gödsel för att långtidsgöda jorden eller förvandla en gräsmatta till ett bördigt odlingsland?

Vid dubbelgrävning är principen att du byter plats på det översta lagret med jord, gräs och ogräs mot lagret under som är fritt från ogräs. Poängen är att få en lucker odlingsbädd. Gå därför inte på det nygrävda, mer än på de partier som är tänkta att använda som gångar. Om du i botten av det grävda hålet stoppar i pinnar, trädgårdsavfall, kompost och gödsel från exempelvis kanin eller häst  så har du skapat en djupbädd med ett näringsförråd som kan hålla upp till 6-7 år.

Illustrationen ovan visar principen:

  1. Markera området som ska grävas upp.
  2. Gräv rad för rad. Gräv först bort det översta lagret och lägg i en prydlig hög eller skottkärra.
  3. Gräv ytterligare ett spadtag djupt. Samla den rena jorden i en hög. Nu har du som ett dike, ca två spadtag djupt. Stick ner en grep i diket och rucka fram och tillbaka. Jorden på detta djup kallas för alv. När du gjort hål i alven kommer det ner syre och maskar kan lättare dra ner organiskt material som successivt ökar djupet på den bördiga jorden.
  4. Gräv nästa rad. Är det en gräsmatta, lägg då grästuvorna upp och ner i det första diket och hacka sönder till bitar som är max 10×10 cm. Innehåller det översta lagret mycket rotogräs, som kvickrot och maskros, försök att rensa bort detta. Har du trädgårdsavfall, gödsel och kompost så kan du passa på att stoppa ner det i diket före du lägger den rena jorden överst.
  5. Fortsätt skapa diken, rad efter rad. I sista diket lägger du grästuvor och jord från det första diket.
  6. Kratta. Både den platta och den taggiga sidan av krattan kan användas för att jämna till ytan.

På skattjakt efter stadens material

Stadsodlingen har många fördelar, inte minst närheten till en mängd material som du kan hitta bland det som andra kallar för avfall.

  • Tegelstenar kan kanta en odlingsbädd, en örtspiral (s. 13) eller bli basen för ett insektshotell (s. XX).
  • Pallkragar och träpallar kan kanta en odlingsbädd eller byggas om till en sittplats.
  • Löven längs med cykelstigar och på gräsmattor och torg är gratis och värdefullt täckmaterial.
  • Förpackningar av alla de slag blir till krukor. Mjölkförpackningar och crème fraicheburkar är exempelvis perfekta till självvattnande krukor (s. XX).
  • Parkernas rabatter planteras om flera gånger per år och massor av gratis krukor brukar bli över som kasseras om ingen hämtar.
  • Hästgödsel och strö från kaniner och hamstrar kan användas i komposten eller i botten av en nygrävd djupbädd (s.21).

Vad mer har du i din närhet?

Odlingsträffar vintertid

Vi får ofta frågan vad vi gör i odlingsgruppen när vi träffas på vintern. Det finns massor att både göra och odla! Vi har bland annat skördat jordärtskockor och grönkål. Inomhus odlar vi groddar och ärtskott. Dessutom köper vi säsongsbetonade ingredienser och tillagar en färgglad regnsbågssallad (s. XX) eller bakar energibars (s. XX).

Oberoende av snö och tjäle så finns mycket att göra även i trädgården. Bygg och sätt upp en fågelholk eller ett insekthotell (s. XX) så skapar du ett hem till pollinerande insekter och predatorer. Mata fåglarna så de är på plats även när eventuella skadeinsekter gör entré.

Något som ofta inte hinns med under intensiv odlingsperiod och i skördetider är att sätta upp tillräckligt med skyltar till odlingarna. Överväg om ni har tid och underlag till att skapa pedagogiska skyltar till odlingen redan på vintern. Detta blir en värdefull investering till våren!

 

 

Praktiska redskap (Kan detta få plats på ett uppslag?)

Många verktyg och redskap är dyra. Ibland kan du ha tur att hitta begagnat av bra kvalitet. Vilka redskap som används är ofta individuellt och beror på trädgårdens storlek. Dessa är våra favoriter:

Spade med rakt skär kan användas vid bland annat kantskärning medan spade med spetsigt skär är bäst vid djupgrävning. Spaden med rakt skär kan i nödfall även användas som skyffel för mindre mängder jord. Färgglada barnspadar är sällan speciellt praktiska då bladet är lite för litet för att kunna sätta en fot på för extra kraft. Försök hellre hitta en mindre vuxenspade. Om skaftet är av trä är det eventuellt möjligt att korta av det.

Planteringsspaden är ett mindre redskap. Fungerar även vid ogräsrensning och för mindre barn att gräva med.

Ogräsjärn Vi föredrar det platta och breda ogräsjärnet. Det kan även användas som en liten planteringsspade. (illustration!)

Grep Ett mångsidigt redskap som är mer skonsamt mot maskarna än en spade när du gräver, luckrar, vänder kompost eller tar upp potatis. Grepen är även bra när det gäller att få upp stort ogräs med långa rötter, som maskrosor, kvickrot och tistlar. Välj alltid en grep med smidda pinnar även om den är dyrare. Billiga grepar av pressad, grov plåt håller inte alls lika bra och det är inte roligt när pinnarna spretar.

Vattenkanna Satsa på minst två stora för att få jämvikt när du bär och små till barn. Små räcker inte långt men är en rolig sysselsättning.

Kratta Med krattan snyggar du till odlingsbädden före sådd. Både sidan med tänder och den motsatta sidan kan användas. Lägg ner krattan så ger skaftets avtryck en rak såfåra.

Räfsa Löv och gräsklipp samlas ihop med en räfsa.

Korgar och kassar av alla de slag är praktiska för att samla och transportera löv, kompost och gräsklipp. Korgar är även bra till picknick och transport av material för pyssel eller teater.

Handgräsklippare med uppsamlare Det är väldigt roligt att samla gräs. På köpet blir gräset klippt. Gör snirkliga gångar om gräsmattan är stor och gräset lagom långt. Uppsamlaren gör att det gräs som är för kort för att räfsa upp ändå blir samlat och kan användas som täckmaterial i odlingarna.

Sekatör Med en sekatör och några vildvuxna träd som ynglar av sig i närheten så kan du snabbt skapa ett enkelt staket eller pinnar som stöd. Sekatören är oumbärlig när det gäller att beskära buskar och klippa träd. Vissa blommor har så kraftig stjälk att en sekatör eller kniv är ett måste för att skapa en vacker bukett. En grensåg är också bra att ha för lite grövre grenar.

Kniv Det finns svensktillverkade moraknivar i barnstorlek med dubbel parerstång. För extra säkerhet så kan två centimeter av spetsen kapas med en vinkelslip och slipas till så kanten blir avrundad. När barn under 11 år har fått hantera kniv vid matlagning eller vid täljning har vi tillämpat regeln en vuxen en kniv, två vuxna två knivar. Dessutom instruerar vi även de äldre barnen och påminner om att kniven är vass, att aldrig skära mot sig och inte heller promenera runt med knivar.

Filt att sitta på eller svepa om sig.

Etiketter och blyertspennor Vi återvinner gärna och tillverkar av naturmaterial. Men ibland hinns det inte med. När många odlar tillsammans är det bra att genast markera vad som är odlat var och när. Som exempel tar det tre veckor för morotsfrön att börja gro. Ibland gror de inte alls och då är det bra att veta hur länge sedan fröna såddes. Skriver du med blyertspenna på plastetiketter så kan texten suddas och återanvändas. Blyerts tål regn.

Snören av olika material behövs för att binda upp exempelvis växter och tillverka bönstöd. Naturmaterial som hampa är att föredra framför plast. Om de glöms bort i naturen så förmultnar de så småningom och återgår till kretsloppet.

Krukmakare Till förodling är det roligt och praktiskt att använda en krukmakare som hjälper dig att göra engångskrukor av tidningspapper.

Trädgårdshandskar är bra för att skydda händerna. De modeller som flest plockar ur vår handskkorg är smidiga och helt eller delvis plastade eller av smidigt skinn. Handskar kan köpas för 20–400 kr där de av vegetabiliskt garvat skinn tillhör de dyraste. Var medveten om att kromgarvade handskar kan bidra till kromallergi.

Ta hand om dina verktyg. Tvätta och torka av redskap så håller de längre. Vissa handredskap tenderar att bli som osynliga, så det kan vara bra att knyta fast ett färgglatt snöre eller måla handtaget rött. Spadar kan slipas med en fil för att återfå sin skärpa. Glöm inte att vara rädd om kroppen också. Uppvärmning, stretching och massage är inte fel.

 

Dags att så

Vårmust. Ordet är nästan lite lustfyllt. Då kyla och tjäle lämnar marken så är jorden först väldigt blöt. Men plötsligt är fuktigheten lagom, jorden reder sig och den fukt som finns kvar kallas för vårmust. För jordbrukaren, som är beroende av den fukt som naturligt finns i marken, är det ofta mycket att göra på kort tid på våren. Hobbyodlaren kan ta det lite lugnare. Det är större risker förknippade med att så för tidigt än för sent. Sår du för tidigt utomhus så kan det hända att fröerna inte börjar gro utan ruttnar i jorden eller att en sen frostknäpp dödar tidiga sådder.

Införskaffa fröer och plantor

Själva införskaffandet av fröer och plantor innebär att du ställs inför många val, inte bara mellan arter och sorter, utan även vilken framtid du vill gynna. Införskaffandet av fröer och plantor kan också vara en del av ett nätverksbyggande. När grannarna klipper lavendel, svartvinbärsbuskar och andra bärbuskar på våren så kan du ta hand om kvistar som kan bli till sticklingar till nya buskar. Många som har smultron och jordgubbar delar gärna med sig av revor med små bärplantor. Frö- och plantbytarträffar innebär inte bara utbyte av odlingsmaterial, ofta delas även kunskap och odlingsrelaterade tips. Annars finns fröer i nästan alla matvarubutiker och i trädgårdsbutiker. Men precis som vi kan göra medvetna val när vi köper mat och kläder så kan vi välja varifrån våra fröpåsar kommer. Som exempel har Monsanto sedan 1990-talet köpt upp många fröföretag och står för nästan en fjärdedel av ägandet av den globala frömarknaden. Vi väljer gärna fröer från företag som Runåbergs fröer och Impecta fröhandel som aktivt fröodlar för en biologisk mångfald och är specialiserade på växter som odlas på våra breddgrader, samt kan erbjuda ekologiska fröer. För hängivna odlare finns också föreningen Sesam och Nordiskt genresurscenter, NordGen.

Förodla inomhus

Det är lätt att känna sig otålig på våren. Solen värmer och vi vill komma igång att odla nu! För dig som vill komma igång tidigt, vill maximera din odling eller vill odla exempelvis örter, lök, tomater, smultron och jordgubbar från frö, så är det bra att ha plats för förodling, eller förkultivering, inomhus eller i växthus. En fönsterbräda med mycket ljus räcker långt, men storodlaren kan behöva extra lampor.

(Liten faktaruta. Kan strykas om sidantalet sticker iväg) Ljus

Vårt vanliga vita solljus består egentligen av en blandning av regnbågens alla färger. Växterna föredrar det blåa och det röda ljuset, blått för bladtillväxt och rött för blomning. På vår och höst är ljuset mer blå–grönt, på sommaren mer röd–orange. Detta hjälper oss att förstå varför sallad och vissa kålväxter envisas med att gå i blom om de sås mitt i sommaren, men ger fin skörd om vi sår tidig vår eller sen sommar. Det förklarar även varför vissa lampor ger långa rangliga plantor och andra ger plantor med mycket bladgrönska.

Vi förodlar inte bönor. Däremot passar vi gärna på att ha en böntävling, ett bönrace inomhus (s. XX), i samma krukor som vi förodlar tomater eller squash. Vi har inte förodlat några stora kvantiteter med våra odlingsgrupper eftersom försådder kräver passning och mycket ljus. Det finns bevattningsmattor och lysrör, men vi har fokuserat på att använda metoder som inte kräver dyra investeringar. Det ska vara lätt, även för ett barn, att göra likadant hemma.

I mars kan det vara lagom att förodla lök, purjolök, tomater, smultron, basilika, timjan, oregano och persilja.

I början av april kan du förodla majs, kål, gurka, squash och pumpa. Dessa går ofta att så direkt på friland. En fördel med förodling är att du kan ha reservplantor om några frön inte tar sig eller om nya plantor blir uppätna. Dessutom kan du sälja, byta eller ge bort ditt överskott.

Du som vill maximera odlandet kan fortsätta att förodla hela sommaren för att fylla i luckor i odlingslandet allteftersom där skördas.

Bredsådd, hemmagjorda krukor och omskolning

Många plantor skadas lätt vid omplantering och sås därför som frön ett och ett i små krukor. Majs och squash är två exempel. Tomat och purjolök är exempel på plantor som tål lite mer och kan bredsås. Att bredså innebär att du strör fröna jämnt över en yta. I en glassburk av plast kan du på så vis dra upp mer än hundra tomatplantor.

När tomatplantorna har fått två–tre karaktärsblad är det dags att skola om, det vill säga plantera om i en lite större kruka. Plastade kartonger som mjölkkartonger är bra. Gör ett dräneringshål i botten av kartongen, fyll med jord och vattna igenom. Gör en grop i mitten med en kniv eller pinne. Lyft plantan försiktigt i dess hjärtblad och placera i gropen. Tryck till så att den står stabilt. Många plantor trivs med att nedplanteras en aning, inte minst om de vuxit sig rangliga och kan stabiliseras på detta vis. Sallad och gurka tål dock inte att bli nedplanterade. När plantan är på plats ska det vattnas lite till så att eventuella luftfickor kring rötterna fylls med jord. Klart!

(Minifaktatext): Plantans två första blad kallas hjärtblad. De hjälper växten utvecklas den första tiden. När karaktärsbladen kommit skrumpnar hjärtbladen bort efter hand. Vid omskolning behöver du alltså inte vara lika rädd om hjärtbladen som om karaktärsbladen.

 

Bildtext: Lök och purjolök friseras före utplantering. Två tredjedelar av det gröna och hälften av rötterna klipps bort.

 

Om du förodlar i små krukor tillverkade av tidningspapper eller toalettrullar så behöver du sällan skola om. Plantan kan sättas direkt i jorden, med kruka och allt. Inga rötter riskerar att bli skadade vid flytten.

Vid plantuppdragning gäller att vara vaksam så inte jorden torkar ut eller börjar mögla. Sorgmyggor kan bli ett problem då dess larver knipsar små skott. Recept på sorgmyggefångare hittar på du på s. 39. Vermikulit är ett glittrigt pulver som kan hjälpa till att hålla lagom fuktighet i jorden till de små plantorna. Strö det gärna överst i krukan på nya sådder då det är resistent mot mögel. Såjord är mindre näringsrik är plantjord och möglar därför inte lika lätt.

Härda inför flytt utomhus

Plantor som dras upp inomhus utsätts inte för väder och vind. Dra lätt över plantorna med handen för att stimuleras plantans stjälk att växa sig starkare. När det är dags för utplantering behöver växten vänja sig vid både vind, solens strålar och natten kyla. En snäll avhärdning kan pågå upp till två veckor. Första dagarna placeras plantorna ut i vindskyddat och skuggigt läge några timmar per dag. Mot slutet av avhärdningsperioden tas de bara in nattetid om det finns risk för frost. Skydda gärna nyligen utplanterade växter med en växtduk/fiberduk.

Så på friland

När jorden reder sig kan vi börja så på friland. I en odlingslåda kan du börja något tidigare genom att skapa ett varmare klimat med hjälp av odlingsduk, plast eller gamla fönster. Det kräver dock lite mer passning så det inte blir för varmt och torrt. Den optimala groningstemperaturen för många fröer är 16 – 24 grader C. Många kan gro redan vid 4–7 grader. Andra ruttnar vid låga temperaturer. Sallat gror helst inte över 22 grader. Många fröpåsar har angivelser som passar odlingsklimatet i söder. Läs mer om olika växtzoner och att odla i norr på sida 32. Här följer ungefärliga tider för olika grönsaker:

April: Jordtemperaturen bör vara minst 4–5 grader C för sallad, persilja, dill, ruccola, spenat, bondböna, dill, kålrabbi, kålrot, rädisor, lök, purjolök och ärter.

Maj: Från 6–8 grader C är det dags att så morötter, mangold, rödbetor och kålväxter. Så även olika ettåriga, ätliga blommor såsom gurkört, blåklint, ringblommor, blomsterkrasse, tagetes och solros. Potatis kan du sätta nu.

Håll koll på väderleksprognosen. Hotar det att komma en köldknäpp någon natt så kan du täcka de nya sådderna med odlingsduk, om du inte redan gjort det.

Juni: Minst 12 och gärna 16 grader C gillar bönor, majs, squash och gurka.

Många fröer kan sås om under sommaren för att fylla luckor och förlänga säsongen. En del frö ger bättre skörd om de sås senare. Som exempel lockar de långa ljusa dygnen på försommaren kålväxter och sallad att gå i blom. Höstens kortare och svalare dagar med betydligt färre skadeinsekter gör att sommarens sådder kan ge fina skördar sent på hösten.

Juli: fortsätt att så rädisor, ärter, sallat, spenat, rödbetor, dill, kålrabbi och tidiga morötter. Pak choi, daikonrättika och salladskål är några av de asiatiska grönsaker som lätt går i blom om de sås på våren, så de är bättre att så nu. Vill du så fler blommor och kryddor så är följande snabbväxande: ringblomma, sommarslöja, vallmo, kryddkrasse, kyndel och körvel.

Augusti: En eller två omgångar till av rädisor kan hinnas med. Spenat och vintersallad som sås i augusti och september kan övervintra och ge små blad tidigt på våren.

September: Sätt vitlöksklyftor före tjälen gått i jorden. Blomsterlökar planteras också nu. Tulpan, snödroppar, vintergäck och krokus passar bra i en rabatt eller framför bärbuskar och under smultron. I Skåne kan du vänta till oktober och november för att inte riskera att de börjar komma upp redan på hösten. Blommorna är perenna och kommer år efter år. Tidig vår lockar de till sig pollinatörer.

Oktober: Sår du exempelvis morot, palsternacka, persilja, dill, sallat, målla, spansk körvel och ringblomma nu så kan du se fram emot tidig skörd. Vi har hittills inte höstsått med framgång. Det är lätt att glömma bort vad som såddes, och var, när vårbruket sätter igång.

Sådjup Oftast kan du utgå från att ditt frö vill ha dubbelt så mycket jord över sig som det är stort. En rosenböna 3–5 cm djupt, ett gurkfrö 2–3 cm djupt. Samma gäller för lökar.
”Mylla ner” Morotsfrön, tomatfrön och salladsfrön är så små att det brukar stå att de ska myllas ner. Dra upp en liten såfåra med en pinne, vattna i fåran, lägg i fröet och strö sedan lite jord över.

 

Fem lättodlade

 

Som fem favoriter bland de som är lättodlade väljer vi rädisor, sockerärt, potatis, rödbetor och ringblommor.  (texten nedan finns en hälften så lång version, se kommentar.)

 

 

Rädisor är roliga då de är snabba. I maj är skördeglädjen stor men smaken skarp. Godast blir de du sår i slutet av sommaren. Ät som de är eller skiva tunt och servera med örtsalt, på en smörgås eller i en sallad.

Sockerärt och märgärt är också snabba. Sockerärtans skida är platt när den skördas och äts som den är. Kräver inte någon tillagning. Märgärternas skidor blir tjockare. De kan också ätas direkt, men oftast bara ärtorna. Att sprita ärtorna betyder att du skiljer ärtorna från skidorna. Så i omgångar från april till juli.

Potatis är lätt att odla. Vanligast är att sätta potatis ett spadtag djupt och med en fots avstånd. Speciell sättpotatis kostar mer för att de garanteras vara fria från röta, virus och nematoder. Vi har provat att sätta vanliga ekologiska potatisar från affären. Det har gått bra. Det är viktigt att inte ha potatis på samma plats i odlingslandet år efter år. Använd gärna fyraårig växtföljd (s. 13).  Potatis kan sättas utan att förgro, men det är roligt att lägga några potatisar i en äggkartong i en fönsterkarm och låta dessa få början till gröna skott. De långa vita skotten som du kan upptäcka i en påse som glömts bort i skafferiet är inte de skott som vi vill få när vi förgror. Det finns många sorters potatis. Arrangera potatisprovning och se hur de skiljer sig åt i färg, smak och konsistens!

Det är inte ovanligt att potatisblast möglar. Skär bort blasten och kassera någonstans utanför trädgården. Potatisen kan ligga kvar i jorden i väntan på skörd. Potatisknölar som fått sol blir grön och giftig och ska kasseras.

Rödbetor har vi lyckats bra med. Har du en högbädd eller djupbädd så går det att så tätare mellan raderna än vad som står på fröpåsen. Rödbetssoppa eller kokta rödbetor med smör är fint.

Ringblommor är tacksamma. Blommorna går att äta och är till och med bra för magen. När du skördat en bukett så kommer snart nya blommor. Fröna kan sparas så har du gott om utsäde till nästa år, som present eller till fröbytarträffar.[S3]

 

 

 

 

 

 

 

(Vi skulle gärna ha en helsida med potatisbilder, med såga, skruva, fylla, skkörda. Det och så många moment och engagerade många på extremt liten yta)

Bildtext: Potatislåden upptar inte ens en halv kvadratmeter yta men engagerade fler än något annat vi odlat: såga, borra, skruva, fylla, dekorera, gissa och skörda. Vi hade läst att odling i låda kunde ge 40 kilo potatis och att skörden kunde ske nerifrån allteftersom. Vi fick bara två kilo. Kanske vattnade vi för lite. Vi vill prova igen nästa år.

 

Fem roliga

För odlingsentusiasten är nästan allt roligt, magiskt och intressant. För nybörjaren eller de mer skeptiska kan engagemanget påverkas av hur fröpåsen ser ut, vad blommar heter eller hur gurkan växer. Här är fyra exempel som lätt fascinerar, oavsett ålder.

Magiska bönor Rosenbönan kallas för Runner Bean på engelska då den växer så snabbt. Vi kallar den för racerböna. Fröet är stort och kan vara knallrosa eller lilaprickigt. På en vecka har bönan börjat gro och växa. Tre veckor senare har den blivit en meter lång och kan användas för att illustrera berättelsen Jack och bönstjälken. Inomhus kan du anordna ett bönrace (s. XX.) när som helst på året. Sår du bönorna utomhus så kan bönbaljorna skördas när de är späda, kokas och ätas som brytbönor. Låt några baljor växa till sig och få nya rosa bönor till nästa års sådd. Koka alltid bönor som ska ätas.

Indiankrasse är en annan benämning av slingerkrasse eller buskkrasse. Fröet är stort och lätt att hantera även för små fingrar. Namnet är lätt att komma ihåg. Blomman är god att äta och fin på en skördetallrik.

Djungelgurka Ett tips från Botaniska trädgården i Lund är att odla små frukter, de är bara 3–5 cm långa när de skördas. Djungelgurka kallas även för Mexikansk Vattenmelon (Melothria Scabra) och den växer slingrande.

Kaktusgurka Det finns vanliga slanggurkor som har små taggar på skalet. Taggarna fascinerar. De försvinner när du drar handen över skalet. En knubbig, gräddvit salladsgurka med små svarta taggar heter Boothby´s Blonde.

Superschmelz är det roliga namnet på en kålrabbi som kanske inte är den mest lättodlade. Men köp gärna om du hittar i grönsaksdisken eller på torget, dela i klyftor eller stavar och servera som snacks. Överraskande god och så pass C-vitaminrik att den även kallas för Nordens apelsin.

[S4] Fyra farliga

Rubriken är överdriven. Så farligt är det inte. Odla allt som står listat! Ett barn som smakar spottar med all sannolikhet ut innan det hunnit få i sig några skadliga mängder. Vuxna däremot håller gärna god min och kan bli överentusiastiska när det handlar om nyttigheter – och blir matförgiftade. Listan bygger på erfarenhet.

Potatis: Potatisen blommar och får en giftig frukt som påminner om tomat (de är släkt). Alla delar av potatisväxten ovan jord är giftiga för människan på grund av sina höga halter av solanin. Du ska heller inte äta potatis som är lite grön. Skär inte bara bort det gröna. Släng hela potatisen.

Palsternacka, blasten: Palsternacksblast kan ge brännblåsor i samband med sol. Odlingskompisar har fått stora utslag efter att ha rensat ogräs. Även kirskål och morotsblast kan orsaka liknande symptom. Oftast är problemen värst på våren när huden inte sett sol på länge, men sällan värre än att det blir rött och kliar. Använd handskar.

Bönor: Okokta bönor kan orsaka illamående, diarré och akut matförgiftning. Kokning får det giftiga proteinet lektin att brytas ner. Bönor är goda, nyttiga och helt ofarliga då de är kokta. Ärter, som märgärt och sockerärt, går däremot att äta råa, nyplockade i trädgården.

Rabarberblad Inte alla gröna blad kan mixas till nyttiga drinkar. Rabarberblad kan ge sår i munnen, i svalget, diarré, blodiga kräkningar och kraftigt magont. Stjälkarna är däremot fina som primörer på våren.

 

[S5]

(”Fakta”)Odla med duk och gödsla med midnattssol

Tipsen nedan är användbara oavsett var du odlar, men speciellt i norr:

>      Använd odlingsduk för att jämna ut mikroklimatet, skydda mot kyla, vind och uttorkning. Odlingsduk köper du till exempel i trädgårdsbutik.

>      Utnyttja gynnsamma söderlägen och platser där snön försvinner först på våren. Skapa vindskydd mot norr och öppna mot söder.

>      Odling i upphöjda bäddar förbättrar minst en växtzon. Bygger du bäddar med stockar eller sten som lagrar solvärme på̊ dagen så värms bädden upp automatiskt på natten.

>      Klipp inte ner perenner på hösten. Låt nedvissnade blad ligga kvar som skydd över vintern.

Riksförbundet Svensk Trädgård har en zonkarta som delar upp Sverige i åtta växtzoner. En stor del av Sveriges odlingsbara yta befinner sig inom zon 1 och 2 men Norrland med växtzon 5 till 8 utgör 60% av Sveriges yta. Se www.tradgard.org.

Att odla i norr har många fördelar. Sommarens många soltimmar gör att växterna blir högre, färgerna intensivare och frukt och bär bli sötare med mer arom, mjällare och sprödare konsistens. Många bär och mandelpotatis fungerar bättre i norr. Växter reagerar på ljus med olika frekvens, och antalet soltimmar per dygn. Odlare i norr får lätt problem med kortdagsväxter, som asiatiska bladgrönsaker, eftersom dessa grönsaker gärna vill gå i blom.

Exempel på ettåriga blommor som norrlandsodlare behöver förodla är blomsterböna, indiankrasse, luktärt, tagetes och solros. Blåklint, fjärilsblomster, praktmalva och ringblomma kan sås direkt på̊ växtplatsen. Välj snabba grönsaker och undvik rena vintersorter. Välj sommarsorter och tidiga höstsorter av frukt.

Fakta och tips ovan kommer bland annat från Svensk Trädgårds faktablad nr 19: Att odla i norr och nr 20: Växter för hårt klimat.

(Bildtext) Bönorna har vuxit fint under odlingsduken.  Även mållan som följt med komposten. Målla är ett ogräs som vi kan stoppa i munnen direkt. Gott och väldigt näringsrikt!

Vattning

För att ett frö ska gro behöver det vatten. Växter tar upp näringen via rötterna med hjälp av vatten. Vid brist på vatten kan smaken på grönsakerna försämras, plantorna blir lätta byten för skadeinsekter och sjukdomar och den vackra och viktiga blomningstiden kan bli kort. För mycket vatten kan leda till syrebrist, växterna kan till och med kvävas och dö.

Bildtext: Det är roligt att vattna. Med en liten kanna kan alla hjälpa till.

Som odlare kan regn vara väldigt efterlängtat – även på sommaren. Regnar det inte behöver du troligen vattna. Hellre en rejäl rotblöta en gång i veckan än småduttande. En rotblöta motsvarar 20–30 liter per kvadratmeter, det vill säga 2–3 stora vattenkannor per pallkrage. Mätt i regnmätare så motsvaras det av 20–30 mm regn. Undvik kompaktering av jorden genom att vattna i omgångar och med stril på vattenkannan. Precis som vi människor kan chockas av en kalldusch så föredrar växterna vatten som har samma temperatur som den omgivande luften. Därför är det bra att ha en tunna som kan fyllas med vatten med jämna mellanrum eller anordna insamling av regnvatten.

Nya sådder kräver inga stora mängder vatten men de behöver hållas fuktiga medan de gror. För etablerade växter gynnas rötter och jord av att jorden torkar upp mellan vattningarna. En konstant blöt jord lockar rötterna att växa bekvämt nära markytan.

Foto av hemmagjord[S6]  stril. Bildtext: En stril som vattnar nya sådder försiktigt tillverkas genom att göra hål i locket till en plastflaska.

Det finns anledningar att vara sparsam med vattnet. I Sverige har vi för det mesta gott om vatten, men sommaren 2014 rådde bevattningsförbud i många kommuner. Vid förbud får varken spridare eller slang användas vid bevattning.

Tips för att minska behovet av att vattna:

Prioritera Nysådda fröer och nyss omskolade plantor är känsliga och tål inte torka.

Täckodla och samodla Använd till exempel odlingsväv på nysådder, gräsklipp och annan gröngödsel runt större plantor. Låt bladrika squashplantor slingra mellan majsplantorna.

Stora krukor Större jordvolym behåller fukt längre.

Blanda upp butikens jord Om du har köpt jord i påsar så kan den vara rik på torv. Den vattenhållande förmågan hos jorden ökas genom att blanda med lerjord och kompost.

Punktbevattna Gör en grop intill plantan som ska vattnas, eller så dina växter i en fåra. Fyll fåran eller hålet försiktigt i omgångar. Bevattning i såfåror har även fördelen att eventuella ogräsfrön på torra områden mellan fårorna inte får samma kraft att växa till sig och nysådderna får ett försprång.

Välj växter som tål torka I torra och soliga lägen kan perenna växter såsom fikon, vindruvor och örter passa bättre än grönsaker.

Undersök om du verkligen behöver vattna Även om det är torrt på ytan kan det vara fuktigt strax under. Gräv ett hål. Är det fuktigt hela vägen, ett spadtag ner, så kan du avvakta. Är det torrt eller nästan torrt är det dags att vattna.

(Minifaktaruta kan strykas) Jordens vatten

Drygt 70 procent av jordens yta är täckt av vatten. Av detta vatten är så mycket som 98 procent salt och oanvändbart för växterna. Av de 2 procent som återstår är det mesta bundet i is. Hur vi odlar och vad vi äter påverkar jordens vattentillgångar globalt sett. Vi behöver vara varsamma med de 0,4 procent vatten som finns som grundvatten, i floder, åar, sjöar, jord och luft. Lär mer på www.waterfootprint.org.

 


 

Gödsling och kompostering

I jorden finns ett förråd av näringsämnen som grönsakerna tar upp. När vi skördar grönsaker som vuxit i jorden så för vi samtidigt bort en del av näringen. För att kretsloppet ska slutas behöver vi tillföra ny näring.

Här delar vi med oss av kretsloppsanpassade metoder att nära jord och växter som passar in vid olika skeden under odlingssäsongen.

Grundgödsling En långtidsverkande gödning kan vi få genom att gödsla med stallgödsel, skapa djupbäddar eller använda kompost. Gödsel från exempelvis ett ridhus vänds ner i jorden med grep eller spade, inte mer än tre kilo per kvadratmeter. Djupbäddar beskrivs på sida 21.

Kompletteringsgödling Snabbverkande nässelvatten, guldvatten och hönsgödsel utspätt i vatten används under växternas största tillväxtperiod. Det är främst de näringskrävande växterna, såsom kål, majs, gurka och pumpa som behöver denna kraftfulla näring. Kompletteringsgödsling brukar benämnas som övergödsling vilket lätt förväxlas med övergödning.

Ytkompostering Kontinuerlig marktäckning med exempelvis färskt gräsklipp, ogräs och höstlöv håller jorden fuktig, ökar mullhalten och tillför näring. Den som använder sig av täckodling i kombination med guldvatten lär inte behöva köpa gödsel. Täckodlad mark har mindre behov av att vattnas och är mindre känslig för sjukdomar och utarmning. Det är sällan risk att råka övergöda genom att täckodla med färskt gräsklipp.

Gröngödsling har flera funktioner. Kvävefixerande växter som ärtväxter, lusern och klöver tar upp kväve ur luften och binder näringsämnen till jorden. Gröngödsling bidrar även till att öka mullhalten och mikrolivet i jorden. Som exempel luckrar honungsört upp jorden med sina djupa rötter och drar upp näring ur djupare lager. Gröngödslingsväxter ingår i växtföljden (s. 14) men kan med fördel sås allteftersom odlingslanden skördas och töms under sommar och höst. Jord som är bar täcks annars snabbt av ogräs.

Recept: nässelvatten och guldvatten

Samla nässlor in en hink. Fyll hinken med vatten. Låt stå. Efter tre dagar kan näringslösningen börja användas. Blanda 1 del nässelgödning med 9 delar vatten och vattna. Låt nässlorna ligga kvar i hinken och fyll på med nytt vatten. Akta dig för att få den illaluktande vätskan på kropp och kläder.

Mänsklig urin är utmärkt gödningsmedel, rikt på kväve och fosfor. 1 del urin utspätt med cirka 9 delar vatten ger så kallat guldvatten. Undvik att vattna på blad som ska ätas. Låt det gärna gå en månad mellan gödsling och skörd. Vattna gärna bärbuskar med guldvatten.

(”Kuriosa?” eller bara ett ! Beräkningar som gjorts visar att en familjs urinutsöndring skulle kunna räcka som gödning för att bedriva en intensiv fritidsodling.

Kompostering Komposten är mer jordförbättringsmedel än gödning. Men den gör alltid nytta. Även om vi förespråkar ytkompostering så är det bra att ha någonstans att mellanlagra pinnar, ogräs, löv och annat organiskt avfall. För matavfall som kan dra till sig råttor behövs en behållare med lock. Trädgårdskomposten kan vara öppen. Det är en fördel att ha två fack, ett för ny kompost och ett för efterkompostering.

Komposterbart material är antingen rikt på kol eller rikt på kväve. Den optimala kompositionen är två delar kol och en del kväve. Kväverikt är allt som fortfarande är levande, som frisk blast, ogräs, nyklippt gräs, äppelskruttar, diverse skal och kaffesump. Kolrikt är allt som är torrt och dött, som höstlöv, kvistar, sågspån, halm och hö. Även tidningspapper och toapapper kan slängas i komposten. En ny kompost kan sättas igång med hjälp av hästgödsel och dyngmaskar från en gödselstack.  Komposten är klar när den förvandlats till mörk jord. När du skördar jord från en kompost så kan du slänga tillbaka ickeförmultnade pinnar i komposten. Vid djupgrävning och preparering av en pallkrage går det bra att använda färsk och obrunnen kompost om den hamnar en bit under det översta jordlagret. Att gödsel eller kompost är obrunnen betyder att mikroorganismer fortfarande är aktiva med att bryta ner det organiska materialet. Under den processen utvecklas värme.

I en odlingsgrupp skulle vi rekommendera att ha en person eller grupp som är ansvariga för komposten så att den inte bara blir en bråkig hög av organiskt material som maskar och bakterier inte har en chans att bryta ner. Kompost är ett intressant ämne, väl värt att lära sig mer om! Nästa steg i Ett Grönare Lund odlingsgrupp skulle kunna vara att använda biokol för att förbättra jorden ytterligare. Läs vidare om biokol, även kallat Terra preta, i artiklar på Internet.


(Behövs bildtexter till alla fotografier? ev. Bildtext) I den slutna komposten slängs bland annat äppelskrottar, potatisskal, löv och en del ogräs. Ibland en hink med höns- eller hästgödsel. I den flätade komposten av pil samlas mest pinnar som kan bli till små staket eller klippas ner i komposten för att bidra med struktur och kol.

 

 


 

Ogräshantering

Ogräs är allt som växter där det inte är önskvärt. Det betyder inte att alla ogräs är oönskade. Ett alternativ till att kompostera vissa ogräs är att äta upp dem. Det gäller att vara på alerten tidigt på säsongen så att ogräsen inte hinner ta över odlingarna.

Bra ”hackeväder” är när det är torrt och lite blåsigt. Men låt inte ogräset ta över i väntan på passande väder.

Rotogräs är fleråriga och kan sprida sig både med små rotbitar och frön. En del rotogräs kan tröttas ut genom att hacka och få bort växtdelar som finns ovan jord regelbundet, men bäst är att försöka få bort alla rötter. Låt rötter från rotogräs ligga och torka i solen innan de läggs i komposten eller används till ytkompostering. Exempel på rotogräs är kirskål, maskrosor, tistlar, nässlor och kvickrot.

Fröogräs är ettåriga. De är oftast lätta att rensa bort. Det svåra är att avgöra vad som är ogräs och vad som är små plantor i början av säsongen. Genom att så i raka rader underlättas identifieringen. En enda kvarglömd planta som går i frö kan ge mängder av nya små plantor. Gräv ner frön i komposten så ökar chansen att de bryts ner ordentligt.

Förebygg ogräs genom att inte låta marken vara bar. På våren när det ännu inte blivit dags att täcka marken med gräsklipp, halm eller annan ytkompost så gäller det att rensa, hacka och luckra jorden varje vecka så att eventuella fröogräs blir störda. Då de flesta ogräsfröna är ljusgroende så hindrar marktäckning nya frön från att gro.

Kväv ogräs som är envisa eller förekommer i stora mängder. Ett odlingsland som är fullt av kirskål eller kvickrot kan leda till en evig ogräskamp. Täck jorden med tidningar eller wellpapp som överlappar och ett tjockt lager organiskt täckmaterial som tillåts förmultna ett helt år eller två. Tät markduk, en presenning eller gamla mattor fungerar också.

Använd ogräset[S7] . Växter det gott om kirskål i närheten av odlingslandet, riv av och använd som täckmaterial. Tillverka gödning av nässelvatten (s. XX) och te av åkerfräken (s. XX). Späda skott av nässlor, svinmålla och kirskål kan alla användas till soppor, pajer, pesto och smoothies (s. XX, kap Smaka). De gröna bladen är näringsrika och goda primörer som naturen bjuder på helt gratis, skördeklara långt före det mesta tittat upp i odlingslandet.

(Kul att veta om det får plats på sidan) ! Alla växter är extra känsliga under en viss period av sin levnad, den tidpunkten kallas kompensationspunkt. För åkertisteln inträffar det när den har åtta blad, kvickrot vid tre.

 

 

Stärk plantor och bekämpa ohyra

I naturen finns många som är redo att hjälpa till att ”städa”. Sniglar, svampar och löss tar gärna bort de svagaste exemplaren av våra plantor. Starka och friska växter klarar i allmänhet angrepp bättre. Här presenterar vi exempel på metoder och medel för att stärka växterna i förebyggande syfte, skydda med fysiska metoder och för att bekämpa ohyra.

Förebygg med åkerfräkente

När du rensar ogräs och hittar åkerfräken, passa på att koka te eller torka örterna för senare bruk. Växten är rik på kisel och säljs inom hälsokosten för dess stärkande effekt. Duschar du växterna med ett åkerfräkente så kan du förebygga angrepp av exempelvis potatisbladmögel, kvalster, mjöldagg och bladlus. Även te på vitlök, lökskal och nässlor kan skydda och stärka. Besprutning med effektiva mikroorganismer (till exempel EM eller Terra Biosa) stärker också plantor.

Åkerfräkente: Fyll en kastrull med åkerfräken. Häll på vatten och koka upp. Låt dra ca 20 minuter. Sila av. Späd vätskan med nio delar vatten och fyll en blomspruta. Duscha dina växter varje vecka för att öka motståndskraften. Men även enstaka duschar är bättre än inga.

Samplantera med starkdoftande blommor

Växter hjälper varandra. Starkdoftande växter förvillar insekter. Placera lavendel under rosorna, kanta odlingsbäddar med tagetes, blomsterkrasse, ringblomma, gurkört, kamomill och gräslök. Som bonus är blommorna både ätliga och vackra[S8] .

Såpa och nyckelpigor mot bladlöss

Har dina kålplantor drabbats av löss så kan det vara lönt att invänta hjälp. Nyckelpigor och tvestjärtar älskar löss. Du kan bygga ett tvestjärtshotell av en kruka som fylls med torrt gräs och hängs upp och ner i ett träd.

Vågar du låta en planta angripen av löss stå kvar så är det mycket möjligt att ryktet sprider sig och där samlas till nyckelpigekalas inom ett par dagar. Med nyckelpigor på plats så skyddas även övriga plantor från framtida angrepp.

Vill du spruta på lössen, blanda 2 msk såpa i en blomspruta med ljummet vatten. Ta först bort stora samlingar med löss för hand.

Locka och dränk sorgmyggorna

I köket och vid plantuppdragning är det lätt att sorgmyggor frodas. De kallas ofta felaktigt för bananflugor då de även gillar fruktskålar. Blanda två deciliter vatten med en matsked diskmedel och en tesked vinäger eller citronsaft och ställ blandningen i en burk eller skål i närheten av dina försådder för att inte riskera att de plötsligt blir kapade.

Snigelskydd och snigelfritt

Den spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigel, kan utan vidare äta upp en hel rad med nya salladblad på några timmar. Två exempel på bekämpningsmedel som är godkända för ekologisk odling är Snigelfritt, små blå korn som strös ut enligt beskrivning på förpackningen och Nemaslug som innehåller nematoder verksamma mot sniglar. Snigelfällor kan gillras med öl. Sax och ogräsverktyg förvandlas tillfälligt till giljotiner. Hittar du leopardsniglar (Limax maximus) så ska du vara rädd om dessa. De gör ingen skada i trädgården utan äter mest ruttnande växter och trivs i komposten. Den har även setts äta mördarsniglar.

(Bildtext) När två omgångar med squash och gurka blivit uppätna så provade vi att skydda tredje omgångens plantor med uppklippta plastflaskor. Det funkade!

Ovälkomna händer, fötter och tassar

Hundar och katter kan snabbt skapa olust i en trädgård. För att hundar inte ska bli en sanitär olägenhet kan det räcka med ett lågt staket. Mot kaniner kan ett staket förstärkt med hönsnät hjälpa. Ett enkelt staket av korta pinnar nerstuckna runt om odlingsbäddarna påminner även människofötter. Grillpinnar nerstuckna i jorden med den spetsiga änden upp minskar risken för att din odlingsjord blir en kattoalett. Odlingsduk eller ett enkelt nät av pinnar kan skydda i väntan på att fröer blivit till plantor.

Ibland är det en fördel att inte ha skyltar som talar om vad som växer i rabatter och odlingsland. Skördeglada personer som inte tillhör odlingsgruppen får svårare att veta vad som är användbart och värdefullt.

Blommor som är vackra men ändå inte attraherar en bukettjägare kan få längre liv i din rabatt än tulpaner och rosor.

Undvik att lämna matrester i en öppen kompost då det kan locka råttor och fåglar.


Skörda, spara och förvara

Att skörda är som att komma i mål. Att smaka av skörden är som att fira en seger. Från flera olika källor har vi förstått att nyskördat är som godast och rikast på näring om skörden sker på morgonen, samt i sol snarare än i regn. Men har vi bara odlingsträff en gång i veckan så skördar vi när det passar oss.

Torkning Att torka frukt är en resurssnål metod. Om vi jämför med exempelvis djupfrysning så krävs det ingen extra energi. Dessutom är torkade äppelringar och torkade nyponskal ett uppskattat snacks.

Syrning som även kallas för mjölksyrajäsning eller fermentering, är en konserveringsmetod som var vanligare då inte kemiska tillsatser fanns. Köp burkar med syrad vitkål, morötter och gurka till provsmakning eller ordna en workshop och syra i grupp. De syrade livsmedlen är nyttigare än dess färska motsvarighet. Vi tar lättare upp de syrade grönsakernas näringsämnen. Mjölksyrabakterierna som följer med ner i magen hjälper de goda bakterier som redan finns naturligt i vår kropp.

Fröskörd Traditionellt har det varit viktigt att bevara fröer. Det är en möjlighet att spara pengar, men även att bevara och förädla favoriter. Att anordna fröbytarträffar och frösafari, en guidad tur bland odlingarna på hösten, är två sätt att sprida intresse för stadsodling.

Skörda vilt Sist men inte minst vill vi uppmuntra till att lära mer om vilka växter som går att skörda utanför trädgårdens gränser. Här tre sidor på Internet som inspirerar och förmedlar kunskap: www.skogsskafferiet.se, www.dagsattplocka.se och www.fruktsam.info.

 

Förbered odlingen för vinter

På hösten faller löven från träden och bäddar in jorden i ett skyddande och närande täcke. Vi härmar naturen och bäddar in våra odlingar med löv. Andra använder halm. I städerna kämpar parkarbetare med att samla löv och köra bort från vägar och parker. Vi kan hjälpa till genom att räfsa löv i kvarteret där vi odlar eller på cykelvägen till odlingen. Samla i sopsäckar eller mindre kassar.

Efter skördesäsongen väljer en del odlare att höstgräva, andra täcker. Vi gör lite av varje. Oavsett vilken metod så bör åtminstone inte en tung lerjord ligga öppen och obearbetad om den ska duga till odling på våren. Förespråkare av täckodling menar att på våren ska jorden helst inte grävas alls, då ska den bara krattas ytligt och rensas från täckmaterial och eventuella ogräs. Plantor i marktäckt och ickegrävd jord blir mer livskraftiga, vilket betyder att de står emot angrepp av skadedjur bättre. Å andra sidan kan varma vintrar göra att skadedjur lättare övervintrar i en ogrävd jord och mördarsniglar kan trivas fint under ett täcke av löv. Det är bara att prova sig fram.

Så och plantera på hösten

På hösten lämpar sig sådd av vissa fröer, så kallad höstsådd (s. 27). Vitlök och blomsterlökar sätts på hösten. Jordgubbsplantor och andra perenner som vuxit eller spridit sig passar bra att delas så här års. På plantskolor och i trädgårdsbutiker är det utförsäljning av många bärbuskar vilket gör hösten till ett bra tillfälle att införskaffa spännande växter.

Odlingslådor matas med kompost

Första året växte det bra i pallkragarna. Efter ett par år med magert odlingsresultat så har vi kommit fram till att vi behöver tillföra mycket mer av näringsrikt och fuktighetshållande organiskt material. Här är den metod som vi tänker använda framöver:

1)    Gräv ur den översta jorden, ungefär en skottkärra full.

2)  Häll gödsel och strömaterial från kanin, marsvin eller häst, kompost, gräsklipp och höstlöv i lådan. Gödsel och kompost behöver inte vara färdigbrunnen (s. 36) men max 3 kg hästgödsel per pallkrage.

3)   Häll tillbaka jorden från skottkärran i odlingslådan. Se till att eventuella rotogräs så som kvickrot och maskros plockas bort. Andra vissna växtdelar, även fröogräs, kan få blir kvar i jorden och förmultna.

4)   Odlingslådan är klar att odla i. Täck gärna med ett tjockt lager löv inför vintern.

På våren plockas rester av täckmaterial bort och läggs lämpligen i komposten. Då ska solens strålar åter värma upp jorden.

Odlingslandet täcks med löv

På hösten täcker vi odlingsbäddarna med nedfallna löv. Men först går vi igenom odlingslandet med en grep. Grepen trycks ner långt och ruckas sedan fram och tillbaka så att hål bildas i jorden. Proceduren upprepas med ungefär en halvmeters mellanrum. Hålen bidrar till att syre når ner i jorden och underlättar för maskar att dra ner löv. Hittar vi stora maskrosor, kvickrot och andra rotogräs så gräver vi upp och kastar på komposten. Genom att låta bli att gräva och vända upp och ner på jorden så undviker vi att störa mikroorganismer och maskar. Men många hävdar att en lerjord mår bra av att vändas. Prova er fram.

Blomrabatter och bärbuskar frostskyddas

Rensa bort ogräs, men städa inte för mycket i rabatterna på hösten. Tänk på att alla växtrester som får ligga kvar blir till naturlig och näringsrik kompost, gratis och utan onödiga transporter. Många perenner har vackra fröställningar som är dekorativa även på vintern. Låt stå och spar städningen till våren. Täck med ett tjockt lager löv så minskar du risken för frostskador.

Materialvård, utvärdering och planering

När grävningen definitivt är slut för säsongen kan det vara läge att rengöra redskap, storstäda förråd och sortera. Spadar kan få en ny och skarpare egg med hjälp av en fil. Saknas något, behöver något lagas? Avsätt tid för utvärdering av odlingsåret för att underlätta planeringen inför nästa säsong. Dock är det möjligt att motivationen för att göra ovanstående är större till våren, när ljuset kommit åter och suget efter att odla återuppstått.

 

 

 


© ABC – aktiva insatser för människa och miljö
Text: Julia Linder & Sara Nelson
Illustrationer: Jesper Halling
Foto: Medlemmar i odlingsprojektet Ett Grönare Lund där inget annat anges.