5. Leka

1_pyssel_julia_peri_kollar_lovLeka kan vi alla göra, oavsett ålder. Med hjälp av odlingsrelaterat pyssel, lekar och gruppstärkande övningar har vi hittat en struktur som stärker nya grupper och gör våra odlingsträffar ännu roligare. Här delar vi med oss av våra bästa tips.

Skapa plattform för kreativitet och delaktighet

Under åren har vi landat i en struktur för odlingsträffarna som passar vår odlingsgrupp. Syftet har varit att skapa lugn och minska tjat men även underlätta för volontärer som kommer någon gång emellanåt. Strukturen har landat i att vi börjar med någon eller några aktiviteter (se exempel nedan), därefter är det dags för fika/smakprovning och sist städning och lek. Efter hand lär sig barnen att svaren blir: Ja, vi kommer att fika, men först ska vi ta hand om odlingen. Eller Ja, vi kommer att leka, men först hjälps vi åt att göra fint och plocka undan. När en ny grupp träffas för första gången kan det vara bra att vända på ordningen och inleda med en lek.

 

Skapa delaktighet genom att inkludera i förberedelserna. När vi exempelvis bjuder in till fest är barnen med och delar ut inbjudningskort till grannarna. Vid Halloweenfest och julavslutning är alla välkomna att vara med och dekorera, förbereda fika och göra festen till sin egen.

Tillgängliggör material. Se till att basmaterial alltid finns på plats (pennor, saxar, knivar, stavmixer, o.s.v.) då detta möjliggör flexibilitet och improvisation.

Var sak har sin plats. Med ordning och reda är det lättare att dela på ansvaret samt att plocka fram och städa undan. Tydliga skyltar på pärmar, vid hyllor och skåp underlättar både för barn och vuxna. Många barn tycker det är roligt när de får hjälpa till att sortera och städa. Placering av exempelvis tändstickor och vassa knivar kräver särskild eftertanke.

Struktur och variation. Människor är olika. Det kan ofta gagna hela gruppen att lägga ribban så att den passar en högkänslig person gällande ljudnivå, tempo och intensitet. Variera aktiviteterna och dela upp gruppen så alla får chans att vara delaktiga utifrån sina förutsättningar. Exempel på aktiviteter: gräva, räfsa löv, klippa gräs, fylla och bära vattenkannor, trä rönnbär till halsband, vika fröpåsar, så frön i rader, laga mat eller förbereda fika, borra och skruva, spika ihop en skylt eller montera ett insektshotell på ett staket, gå på skördepromenad och leta upp nypon, äpplen eller nässlor.

Modellen som inspiratör. Ska gruppen bygga eller skapa något så hjälper det att visa upp en modell. Det är större chans att deltagarna blir nöjda med resultatet om modellen är genomtänkt och materialet väl förberett. Även en lek eller gruppövning kan vinna på att visas upp i en förkortad version istället för att förklaras ingående.

Erbjud material som både begränsar och ger utrymme för kreativitet. Vårt favoritexempel är den självvattnande krukan (s. 6). Uppfinningsrikedom och slutresultatet kan överraska när pysselmaterialet inte är oändligt och materialet i sig ger utrymme för flexibilitet. En mjölkkartong kan bli mer än du tror. Less is more.

1_Lin_Frida_mellan

Lin blir till hår efter en föreställning i Staffan Björklunds teaterträdgård. På www.staffansteater.se hittar du inspiration och faktablad om bland annat lin.

 

Odlingsrelaterat pyssel

Ibland vill vi göra något inomhus för att det är för kallt att odla utomhus, för att det regnar eller bara för att det är mysigt att vara i vår lokal. Men det mesta som går att göra inomhus funkar även utomhus. Här är några exempel på omtyckta aktiviteter. Några beskrivs på en helsida som du lätt kan kopiera.

 

Tips! Det krävs en eller ett par veckors framförhållning när det gäller att visa upp vissa odlingsxperiment, t.ex. odling av ärtskott eller en figur med gräs som hår.

 

Fröpåse av papper utan tejp och klister

Att lära ut vikning av fröpåse är en besöksmagnet på skördemarknader och utställningar. Många vill lära sig denna konst. Det är också praktiskt om du besöker en trädgård som dignar av fröer och vid fröbytarträffar. Och ett smart sätt att återbruka gamla tidningar och tidskrifter. (Beskrivning längre ner.)

 

Insektshotell för bin och andra pollinatörer

Minst tre fjärdedelar av alla odlade och vilda växtarter är helt eller delvis beroende av insektspollinering. Bygg boplatser som får insekterna att trivas ibland era odlingar. (Beskrivning längre ner.)

 

Självvattnande kruka

Krukan är inte bara praktisk. Den är rolig att bygga också. Den ursprungliga modellen bestod av en PET-flaska. Under en workshop med barn så tog våra flaskor slut. Telma, en femteklassare från Lerbäcksskolan i Lund, började experimentera med andra förpackningar. Sedan dess har vi två nya favoritmodeller. Beskrivning på sida 10. Använd gärna den självvattnande krukan till förodling, ärtskottsodling eller ett bönrace.

 

Bönrace med rosenböna

Låt alla som vill vara med välja varsin racerböna/rosenböna. Plantera i krukor. (Självvattnande kruka s. 11). Hitta på ett namn på bönorna. Ge bönplantorna en pinne eller ett snöre att klättra på. Snöret kan knytas fast runt kruka och i gardinstång. Bestäm att vinnaren är den vars böna är högst efter tre veckor eller den som först har blivit en meter. Bönorna är för rangliga att planteras ut och komposteras lämpligen då tävlingen är över eller bladen har vissnat.

(Bildtext) Fyra rosenbönor i självvattnande krukor tävlar om vem som först vuxit till 1 meter.

 

Odla ärtskott

Ärtskott kan odlas inomhus året om. Fyll en kruka eller en avklippt mjölkkartong till hälften med jord. Häll på ett lager med torkade gula eller gröna ärtor, sådana som används till ärtsoppa. Täck med 2 cm jord. Vattna och ställ på en fönsterbräda. Efter en till tre veckor kan du skörda ärtskott att ha på smörgåsen eller i en sallad.

 

Strumpfigur med gräs som hår

Häll en matsked gräsfrön i en udda strumpa. Fyll på med jord så du kan forma ett huvud, lite mindre än en tennisboll. Knyt ihop och skapa ett ansikte med knappar eller garn. Vattna huvudet och placera det i en burk eller flaska med vatten. Redan efter en vecka bör lite grönt hår ha vuxit ut. Efter två veckor kan du leka frisör.

 

Fröautomat av gamla mjölkförpackningar

Samla ett lager av urdiskade förpackningar och erbjud en återbruksverkstad. Mycket inspiration finns på Internet om ni söker på exempelvis fröautomat mjölkkartong. En söt börs har vi också tillverkad, denna finns beskriven som milk package purse.

 

Kollage av tidskrifter och tidningar

Gör en trädgård eller illustrera gruppens regler i form av kollage.

Tips! När klister och färger är inblandat är det bra att ha gamla tidningar eller en skyddande duk på arbetsbordet och förkläde eller gamla T-shirts som skyddar kläderna.

 

Tillverka egna presenter: lavendelpåse och bivaxljus

Före jul skapades lavendelpåsar och bivaxljus. Det blev en bra avrundning på insektstemat som vi haft under året med bygge av insektshotell och teater om insekter. Att dricka örtte med honung i passar in i samma tema.

 

pyssel_insektshotellInsektshotell

En pollinatör är en insekt som flyger från blomma till blomma. Utan pollinatörerna skulle till exempel inte äppelträden få frukt. Ofta tänker vi att det är ett honungsbi. Men av honungsbiet finns bara en art. Däremot finns det 40 arter av humlor och mer än 250 olika solitära bin. Dessutom är blomflugor och fjärilar också viktiga pollinatörer.

 

Tvestjärtshotell Tvestjärtar räknas inte till pollinatörerna. Men de älskar bladlöss. Så bygger du ett tvestjärtshotell och hänger det i ditt träd så behöver inte tvestjärten gå så långt för att hitta fukt och mörker då den vill sova mitt på dagen.

Ta en lerkruka med hål i botten. Stick in ett snöre och bind fast en rejäl bunt av torkat gräs, halm eller hö.

 

Hotell för solitära bin Använd bambu eller andra växter med hål i och bind ihop till ett insektshotell. Eller borra hål i trä. Använd fantasi och kreativitet vid val av material. Om håldiametern är 4, 6 och 8 mm så kan flera arter av olika storlek använda hålen. Gör hålen minst 5 cm djupa. Vilket bi skulle du vilja flyttade in? Citronbi: 3-6 mm, Rödmurarbi: 3-7 mm, Träbi: 5-10 mm, Väggbi: 6-10 mm, Ullbi: 8-12 mm, Tapetserarbi: 8-13 mm.

 

Att tänka på när du borrar
Det är mäktigt att använda en motordriven borrmaskin. Tänk på att det blir ordentlig kraft i träbiten, mer ju större diameter du har på borret. Träbiten som du borrar i ska fästas ordentligt i underlaget med exempelvis en tving eller två. Dra gärna ur sladden vid byte av borr till annan storlek. Använd hörselkåpor.

 

Fröpåse

Känn historiens vingslag då du viker denna påse. Modellen lär härstamma från Carl von Linné som på 1700-talet systematiserade och grupperade växter och djur. Som botaniker samlade han många fröer. Påsen är praktisk om du besöker en trädgård som dignar av fröer och vid fröbytarträffar.

ODLA Linnés fröpåse

  1. Klipp en rektangel av en bit papper. En sida från en glättig tidskrift räcker till två lagom stora papper, ca 15×18 cm. Ett papper blir en påse som är öppningsbar i båda ändar.
  2. Vik på längden, nästan på mitten. Det ska sticka ut en knapp centimeter längs ena sidan.
  3. Vik ner kanten som sticker ut. Vik en gång till för att få en starkare kant. (Syns inte på bild.)
  4. Vik så det blir en trekant i ena änden med en ficka nedtill. Blir det ingen liten ficka så får du vända och vika på andra hållet.
  5. Vik en gång till så det blir som en trekantshatt i änden. Nu ska du låsa den sidan genom at stoppa ner kanten av det nedvikta i fickan.
  6. Vips har du en påse som är stängd i ena änden och öppen i den andra. Stoppa i dina fröer.
  7. Upprepa steg 4 och 5 för att stänga den andra sidan.
  8. Klistra fast en lapp eller skriv direkt på påsen vad som finns i.

Tips! Kaffefilter är en enklare variant av fröpåse som du kan vika i toppen, försluta med ett gem eller en klädnypa och förvara i en skokartong eller glasslåda.

ODLA Själv vattnande kruka

ODLA Själv vattnande krukaODLA Själv vattnande krukaSjälvvattnande kruka

Med en självvattnande kruka kan dina sådder klara sig upp till tre veckor utan tillsyn. Roligt som experiment och perfekt om du har lätt för att glömma att vattna eller bara har odlingsaktivitet med din grupp en gång i veckan. Du kan själv experimentera med olika förpackningar.

 

Två favoritmodeller:
- liten kesoburk i stor kesoburk
- rund liten plastburk, typ Crème Fraiche, i en mjölk- eller josförpackning som är kvadratisk upptill

 

Princip:

I botten av den översta krukan gör du ett hål. Genom hålet trär du ett bomullssnöre eller tygbit vars uppgift är att suga upp vatten från ytterkrukan till nyplanteringen. Snöret bör sticka upp en bit i krukan.

 

Några tips:

- En morakniv kan användas för att göra hålet i botten av den översta krukan. Av säkerhetsskäl kan en vuxen göra detta moment.

- Placera inte hålet för snöret i mitten för där är plasten ofta lite tjockare och kniven slinter lätt.

- Vill ni satsa på 100% återvinning, leta upp gamla lakan. Remsor som är ca 1,5 x 20 cm kan vara lagom som alternativ till snöre.

- Spara även locken till burkarna då de är praktiska om det nysådda ska transporteras hem.

- Att tillverka ytterkrukan är enkelt. Odlingsdeltagare som ska ta hem sin kruka kan fixa denna del hemma själv.

 

Tips! Studieförbundet Sensus metodbank innehåller många användbara gruppövningar och lekar, se www.sensus.se.

 

Lekfullhet som kärnvärde

Lek är något som har potential att frigöra oss från begränsande självbilder och beteenden, för att helt öppet delta i det som sker. Lekfullhet kan ta udden av en hetsig diskussion. Det kan också vara ett smidigt sätt att skapa ett behövligt avbrott i en krävande grupprocess. Lek kan kort och gott vara ett sätt att bli varm i kläderna innan ett odlingspass. Ett Grönare Lund har lekfullhet som ett kärnvärde.

En lekbank är en värdefull investering

Precis som det är viktigt att ha med frön till dagens sådd eller ingredienser till fikat, är det skönt att som ledare ha med sig en mental lekbank. Som ledare övas du i flexibilitet och lyhördhet. Deltagarnas dagsform och gruppstorlek kan variera. En planerad djupgående demokratiövning kan behöva bytas mot en mer lättsam lek. Var inte rädd att köra favorit-i-repris. Igenkänningsfaktorn kan till och med göra det lättare och roligare för gruppen att delta. Har du idétorka så har gruppen säkert desto fler idéer som kan bredda er gemensamma lekbank.

Lek som demokrativerkstad

Lek kan i mångt och mycket ses som övningar i demokrati. Det handlar om att vara överens om regler, komma fram till samtycke, alternativt göra kompromisser och att ge och ta utrymme. Genom gruppövningar kan vi vidga medvetenheten om oss själva, om andra i gruppen och samspelet oss emellan. Medvetenhet skapar i sin tur bättre förutsättningar för ökad självkänsla och en god och stärkande gruppdynamik.

Lek som värdestärkande verktyg

Lekar kan även påverka vår värdegrund. När vi inte i första hand premierar först, störst och snabbast (yttre värderingar) utan hellre uppmuntrar samarbete, öppenhet och kreativitet (inre värderingar) kan vi bidra till att förskjuta normer. The Common Cause Handbook är en bok som har inspirerat oss att fundera mer på hur normer och värderingar i samhället påverkar hur mycket vi bryr oss om exempelvis miljöfrågor.


Val av lek som exempel på vardagsdemokrati

Här kommer ett exempel på ”vardagsdemokrati”; proceduren för hur vi kommer överens om en lek. Leken är en rolig och viktig avslutning på en träff med många barn och vuxna. Där får barnen utrymme att vara delaktiga, att göra sin röst hörd och att påverka. Under fikapausen brukar gruppen komma fram till vilken lek vi ska leka – efter disk och städning. Tillsammans är här ett nyckelord. Det blir inte samma entusiasm om inte barn och vuxna deltar.

Tydliga instruktioner underlättar. De barn som har förslag på lekar får räcka upp handen och berätta för gruppen. Frågor som kan hjälpa till att förklara om leken inte är bekant för alla:

-      Vad går leken ut på? Är det någon som vinner?

-      Ska vi delas in i lag?

-      Hur börjar leken?

Om du märker att leken fortfarande verkar otydlig, fråga om någon annan i gruppen lekt just denna lek. Kanske kan de hjälpa sin kompis att förklara? Summera och fråga om du förstått det hela korrekt. Runda av genom att fråga: Några fler förslag? Frågor? Eller är vi redo att rösta?

Dags att rösta! Förklara att alla får rösta en gång genom att räcka upp handen för den lek de vill leka. Någon repeterar alla förslag före omröstningen börjar. Den lek som får flest handuppräckningar/röster vinner och blir dagens lek.

Hjälp till att skapa utrymme. Det är lätt att några i gruppen blir tongivande. Deras förslag kanske vinner omröstningen vecka efter vecka. Som ledare kan du försöka lyssna av och föra fram ett förslag från en person som brukar vara tyst. Eller kör två lekar där ni låter en volontär leda en lek som gruppen aldrig genomfört förut?

Ett annat alternativ vid röstning är att låta tre förslag vinna. Den med flest röster leks denna dag. De andra två lekarna körs de kommande två träffarna.

Ladda inför leken! Före leken kommer igång är det bra om reglerna repeteras. Låt några barn berätta. Har du varit med i någon lagidrott så är du kanske bekväm med att kicka igång lite energi genom att säga OK, nu kör vi! och samla alla i en tät ring som sträcker in händerna mot mitten och höjer dem mot skyn under ett jublande Wohoooo!

Om inte alla förstår. Det är vanligt att inte alla förstår instruktioner till en lek eller övning. Att se leken ta form hjälper. Kör en kort provomgång som visar principen och erbjud en hand till de som verkar behöva.

 

Att tänka på:

  • Se till att någon med ledaransvar delar upp gruppen i lag och att det sker en variation från gång till gång. Värna om inkludering och att komma från mönster och grupperingar som eventuellt existerar i skolan, på fritidsgården, på universitetet, på jobbet och hemma.
  • Lova aldrig något. Idéer uppstår ofta spontant och förslag till lekar eller andra aktiviteter kan komma när som helst. Det är lätt hänt att du lovar något, glömmer bort eller att tiden inte räcker till. Istället för att lova eller säga nej kan du be idésprutan att påminna dig senare. Ibland kan du be att få tänka på saken och få tid att bolla med gruppen. Ibland räcker det att bara säga ”Det låter spännande!”. Om det inte finns tid, ork eller resurser så går det att förklara på ett uppriktigt sätt, tacka för förslaget och uppmuntra till att återkomma med fler idéer.
  • Följ upp! Genom att köra en kort reflektionsrunda med projektgruppen i slutet av varje odlingsträff så kan ni samla förslag som ska följas upp. Passa även på att lista eventuella borttappade saker eller nytillkomna deltagare. Hitta lämpligt sätt att dokumentera, kanske skicka ut mötesanteckningar eller sätta upp en lista i er lokal?

 

Tema ger nya idéer

Emellanåt har vi funnit ett extra värde i att ha ett tema för dagen. Det skapar en röd tråd, öppnar upp för nya idéer och ger stöd för minnet. Med tema näring skapade vi nässelvatten (s.xx) för att göda växter med och räfsade gräs till täckodling. Vi pratade om på vilket sätt vår fika gav våra kroppar näring. På våren hade vi tema vild, letade upp vilda saker i naturen som går att äta (viol, kirskål, maskrosblad och tusenskönor), någon hade kokat nässelsoppa till vår fikastund och vi avslutade med att leka vilda leken (s. XX). Kring påsk passar vi på att ha tema kultur med knytkalas (s. XX Smaka)

(Fotoide?)

 

Inled med en lek!

Ofta efterfrågas övningar som inledning till en workshop, kick-off eller temadag. Vår tumregel är att inleda med något lättsamt och gärna något fysiskt aktivt. Det får gärna ha en koppling till det vi ska arbeta med senare eller innehålla ett moment där vi lär känna varandra lite mer.

1_Masken_mellan

Maskleken

I denna lek börjar deltagarna att lära sig varandras namn. Mycket energi, skratt och rörelse. Vinnare är den person som får alla övriga deltagare som en ringlande orm och hejarklack efter sej. Det börjar med att alla minglar runt. När du möter en person så är det tre steg:

1) Ta i hand och presentera er med namn.

2) Kör ”sten sax påse”.*

3) Förloraren ställer sig bakom vinnaren, eller den som står sist bakom vinnaren, och placerar händerna på dennes axlar. Svansen blir nu en ”hejarklubb” som taktfast hejar vinnarens namn medan denne tävlar vidare genom att hälsa på en ny person.

Förlorar er vinnare så får er orm ansluta till den nya vinnarens orm tills det bara finns en lång orm kvar med en vinnare i spetsen. Dennes namn lär ingen glömma. Upprepa gärna 2-3 gånger.

* Känner du inte till klassikern Sten, sax, påse så finns det säkert någon annan i gruppen som kan förklara för gruppen.

Speed-friending

En lära-känna-övning där du på kort tid hinner prata med många. Övningen ger energi och orsakar ofta skratt och skapar nyfikenhet.

Gruppen delas i två. Ena hälften ställer sig i en ring med ryggarna mot varandra. Den andra hälften hittar någon att ställa sig mittemot och bildar på så sätt en yttre ring. Personerna mittemot varandra ombeds att hälsa och presentera sig med namn. Ledaren säger: Jag kommer att läsa en fråga som båda ska svara på. Jag säger Byt! när det gått en halv minut och Bryt! när det gått en minut. Är ni redo?

Inled med några lättsamma frågor. Låt gärna frågorna ha anknytning till odling och hållbarhet. Kör så länge ni orkar eller hela varvet runt. Efter var fråga får den ena ringen flytta ett steg. Exempel på ämnen och frågor:

-      När jag var liten så bodde jag…

-      När jag bjuder på mat så lagar jag helst … 

-      Berätta om ett odlingsminne i 30 sekunder.

-      Om jag vore en superhjälte, så skulle jag…

Namnlekar

En namnlek kan bli ett moment där gruppen lär känna varandra mer än bara till namnet. Och ett tillfälle för skratt.

Namnrunda med en grönsak som efternamn

Under vissa delar av odlingssäsongen får vi nya besökare varje odlingsträff. Då är det bra att köra en snabb inledande runda där alla deltagare säger sitt namn och en grönsak, frukt eller ett bär som börjar med samma bokstav som namnet så blir det lättare att komma ihåg.

När gruppen känner sig bekant med leken så kan ni köra snäppet mer avancerat: Den första personen gör som tidigare. Den andra personen måste upprepa den första personens namn och frukt/grönsak/bär före hen säger sitt eget. Den tredje personen har två namn och frukter/grönsaker/bär att komma ihåg, till exempel Sara Smultron, Julia Jordärtskocka. Detta fortsätter hela varet runt och blir en riktig utmaning för den som är sist! Övriga deltagare får hjälpa till lite.

Namn & egenskaper

Skriv ditt eller din nya väns namn vertikalt och bygg på bokstäverna med positiva och kraftfulla egenskaper. Om du inte kommer på någon egenskap så kan du skriva något du eller din vän gillar. Exempel:

MARIA = Modig Ansvarsfull Rolig Intresserad Ananas
ADAM = Artig Dansare Apelsin Mjuk

Lära varandras namn-övning

En övning som även stärker personerna i gruppen men där du inte behöver kunna allas namn från början.  Känner alla någon så finns det alltid minst ett namn att säga. Om alla i gruppen är helt obekanta för varandra så kan en namnrunda vara lämplig.

Alla står i en cirkel, parvis med lite mellanrum mellan paren. En står ensam. Denne person börjar och säger till exempel Jag vill gärna att Julia kommer till mig. Julia byter plats. Den person som förlorade Julia får fortsätta och upprepar Jag vill gärna att … kommer till mig. Leken fortsätter tills alla personer fått byta plats minst en gång. Genom att säga Jag vill gärna … så skapas en positiv känsla hos gruppens deltagare, en känsla av att var sedd och omtyckt.

Utforska sinnena!

Det är roligt och värdefullt att försöka hitta ord eller uttrycka en känsla, att bli medveten om nyanser i vårt sätt att utryck oss.

1, 2, 3. ”Det smakar som”

Detta är ett alternativ till provsmakning och en uppmuntran att hitta flera sätt att beskriva mat på.

Vi har inspirerats av Alice Waters. Alla får en bit av örten, teet, soppan eller grönsaken. Ingen får stoppa i munnen förrän alla fått och gemensamt räknat till tre. De som inte vill smaka uppmuntras att känna på och lukta med näsan.

Sedan genomförs en runda där alla får chansen att säga: Det smakar som … Några exempel på svar vi hört: Det smakar som salt, som sommar, som rädisa, eller det smakar krispigt, sött, som lakrits. När någon svarar att potatisen smakar som potatis så blir det så klart skratt.

Tummen upp

Låt deltagarna använda tummen som barometer för att svara på frågor som På en skala, hur gott var det? eller Hur rolig tyckte ni den här leken var? Låt tummen peka någonstans mellan uppåt och nedåt som svar. Följ upp med till exempel Var det kanske lite godare än det vi smakade förra gången?

Detta är kanske ingen lek, men en snabb metod att utvärdera och för att få deltagarna att ge uttryck för vad de tycker. Mer värdefullt och nyanserat än bra/dåligt och gott/äckligt.

Skicka vidare en känsla

En ringlek som påminner om viskleken, fast den sker öppet. Genom leken blir vi medvetna om hur vi sänder signaler bortom användningen av ord.

Alla står i en ring. En börjar och tänker ut ett tillstånd eller en känsla. Genom mimspel “skickas” känslan till personen bredvid som i sin tur skickar vidare ända fram till sista personen som får gissa vilken känsla det var. Passar särskilt vid Halloween. Exempel på känslor är glad, arg, farlig, läskig, ledsen, trött, entusiastisk …

En variant är att varje person förstärker känslan. Då blir det mer utagerande, teater och skratt.

 

Stärk självkänslan & gruppkänslan!

En lek som ska stärka gruppen kan vara inkännande, respektfull eller lite galen. Om leken slutar med att alla skrattar tillsammans så sprider sig gärna ett välbehag i kroppen, och den känslan gör dig mer positiv till din omgivning och mindre irriterad över småsaker.

“Vilken bra idé. Ja, det gör vi!”

Alla står i ring. En går in i ringen och säger någon hen vill göra, exempelvis Jag vill odla morötter. Alla i ringen svarar Vilken bra idé. Ja, det gör vi! Sedan plockar alla morötter på låtsas som en sorts charader. Sedan är det nästa persons tur att säga Jag vill… Varje gång ger gruppen samma entusiastiska respons. Vilken bra idé. Ja, det gör vi! och försöker illustrera med rörelser. Andra exempel: äta glass i Lomma, hoppa, flyga till månen, rida på en elefant, bygga ett växthus. Det får inte vara något som kan göra någon ledsen eller som kan skada någon. När alla har gjort varsin gång eller är nöjda så slutar vi med en stor applåd.

Vi lovar att denna lek kommer att smitta av sig på vardagliga situationer där du kommer på dig själv med att svara Vilken bra idé. Ja, det gör vi!

 

Vuxna jagar barn

Barnen har hittat på leken och den är mångas favorit. När vi leker så har vi en stor gunga i mitten. Den är fängelset. De vuxna jagar barnen, fångar dem och hjälps åt att bära dem till gungan. Där får de gunga med hög fart. Efterhand smiter barnen och blir jagade på nytt. Ibland byter vi så att barnen jagar de vuxna. Istället för att bära så räcker det med att de leder sina fångar till fängelset/gungan.

Att bli fångad påminner lite om att få en kram. En kväll slutade leken med ett spontant kramkalas. Det är viktigt att fråga om barnen vill ha en kram och respektera deras integritet, även om de är otydliga.

Blunda och räkna

Detta är en tyst och inkännande övning. Stå i cirkel, ögon stängda, alla tysta. Tillsammans ska ni räkna från 1 och uppåt men bara en person får säga nästa siffra. Se hur långt ni kommer tills någon pratar samtidigt eller bryter koncentrationen. Pröva igen. Funkar från tio år uppåt. Mest effektfullt med fem deltagare eller fler.

 

Bli ett med naturen!

En lek kan vara ett sätt att upptäcka en plats eller att bli varse årstidernas skiftningar i naturen.

Vilda leken: “Du är bara säker om du… “

En jaga-lek som gärna kan upprepas under olika årstider. Leken kan inledas med att gruppen går en runda och hittar vårtecken eller hjälps åt att komma på vad olika blommor eller träd heter. Titta i gräsmattan, där kan växa tusenskönor, maskrosor och violer!

En person utses till vilde, den som jagar och tar. Vilden ropar: Du är bara säker om du hittar en (benämning på något omgivningen t.ex. tusensköna, björkblad, tulpan, viol.) Vilden försöker fånga de andra medan de letar upp vilda saker i omgivningen. Alla som blivit tagna blir vildar. Leken är slut när alla är tagna. Då kan den startas om med en ny vilde. OBS! Vissa vilda ting är kanske omtåliga eller finns bara ett fåtal, så förklara i förväg att de bara ska hitta och snudda vid t.ex. en viol, inte plocka den. Ett större träd kan såklart kramas och ett lönnlöv som fallit till marken kan såklart plockas upp. Du är bara säker om du… kramar ett träd!

LEKAR Odlingsbingo

Odlingsbingo

Ett sätt att bekanta sig med trädgården är att ha odlingsbingo.  Det kan passa då du har nya besökare eller vid omstart på våren eller då höstterminen börjar. Skapa en bingoplan där varje ruta fylls med någon komponent från den egna trädgården. Fotografera, rita eller skriv namnet på några växter, djur eller föremål i trädgården. När deltagarna hittat allt i en rad eller allt på sin bricka så får de ropa Bingo! eller gå till lekledaren och peka ut vilka saker de hittat.

Andra övningar som berör hållbar utveckling

En tipspromenad, en diskussionsövning eller en lek kan också vara ett tillfälle att ta in kunskap. Charader om barnens rättigheter, en Fairtrade-tipsrunda och teater om insekter är tre exempel.

Charader med barnens rättigheter

Förberedelser: Tryck upp illustrationer av några av barnens rättigheter på kort/papper (en rättighet på vardera). Plocka fram enkel rekvisita. En stor kartong kan bli både hus och bord, en tygbit både ett fint klädesplagg och en duk. Stolar kan bli en bil eller stol hos en doktor.

Genomförande: Två barn i publiken får komma fram och dra ett kort. De får även välja en vuxen. De tre viskar lite och planerar genomförandet. Medan de spelar upp får publiken räcka upp handen om de kommer på vad det kan föreställa. När de spelat klart får publiken gissa.

Denna lek introducerade vi genom att en grupp vuxna spelade en liten pjäs om ett ufo som landade på planeten jorden och mötte en flicka som berättade om orättvisor på jorden, om hur några barn inte har tak över huvudet, några inte får gå i skolan o.s.v.

Tipsrunda

Tipsrundor är populära och drar ofta många deltagare. Vi har genomfört tipsrundor som del av säsongsavslutning på våren och när vi haft trädgården öppen för visning för allmänheten. Odlingskunskaper repeteras och olika delar av trädgården synliggörs med frågor som Vad växer här? Varför använder vi odlingsduk? och Vilka är ingredienserna i guldvatten?

I oktober har vi Fairtrade-tipsrunda. Som underlag till frågor kan gratis informationsbroschyrer och pedagogiskt material beställas från www.fairtrade.se/butik.

www.vaxaochgro.se kan ni se exempel på våra tipsrundor.

Värderingsövning – 4 hörn

Utforska ställningstaganden, synliggör alternativ och ge utrymme för reflektion och lyssnande.

Hela gruppen får lyssna till en fråga samt till tre tänkbara svar som motsvaras av tre av hörnen i rummet. Det fjärde hörnet är alltid öppet för egna förslag. Deltagarna ombeds gå till det hörn som motsvarar deras åsikt just nu. Sedan ges några minuters utrymme för samtal inom grupperna om varför de ställt sig just där. Står någon person själv finns tid för egen reflektion.

Som samtalsledare kan du skapa en avslutning där någon från respektive hörn ombeds att summera vad som sagts. Finns det utrymme för diskussion efteråt är din roll är att föra samtalet framåt, summera utan att själv ta ställning och att hjälpa till så att alla får tala till punkt.

 

Exempel under en kick-off med volontärgruppen: Vilken del av hållbar utveckling tycker du att vår odlingsverksamhet främst är kopplad till?
1) Social hållbarhet 2) Ekologisk hållbarhet 3) Ekonomisk hållbarhet 4) Eget svar

Grupp 4 med eget svar kan till exempel innehålla personer som anser att alla delar hör ihop eller svarar Kulturell hållbarhet.

 

Exempel på fråga inför volontärgruppens planering av nästa termin: Hur ofta tror du att du kommer vara med under vårens odlingsträffar?

1) Nästan varje vecka 2) 6 – 9 gånger under terminen 3) Då och då 4) Eget svar

När vi genomförde denna övning fick respektive grupp diskutera: Vilken blir min roll i gruppen? och Hur kan vi underlätta för allas deltagande? Övningen blev lyckad. Olika roller utkristalliserade sig. En person som knappt alls kunde vara med under odlingsträffarna ville till exempel arbeta med att skriva om andra aktiviteter på bloggen och ingå i en arbetsgrupp för att finna vägar att engagera fler vuxna i området.

DSC_0132

Teater förmedlar fakta och inspiration

Barnens spontana lek och lust att uppträda har inspirerat oss vuxna. Några volontärer har delat med sig av cirkuskunskaper eller skriver manus till teater, andra spelar instrument. Barnen fyller på med egna improvisationer. Det har lett till att vi haft en cirkusinspirerad odlingsshow, The Magic of Gardening, och minst tre pjäser har skrivits; en om ett ufo som landar på planeten jorden och får lära sig om barnkonventionen, en om kultur och en som avslutas med att vi bygger ett insektshotell. Historien om Jack och bönstjälken har vi läst och tänkt att vi ska gestalta nån gång när vi har odlat en rosenböna. Att vi inte är en teatergrupp bidrar till att sänka kraven på oss själva som skådespelare – och vi har bara roligt!