2. Demokratiutveckling

 STADSODLING SOM DEMOKRATIVERKSTAD

Vad har demokrati med morötter och pumpor att göra? Den som vill odla tillsammans med andra inser snart att det leder till både utmaningar och mervärden. I detta kapitel utforskar vi olika sätt att organisera och leda grupper och projekt. Vi berättar om filosofier och rörelser som bidrar till delaktighet, gemenskap och utveckling, och hur de har inspirerat oss i vårt arbete.

 

”Community gardening is 50 percent gardening and 100 percent community political action” - aktivisten och tillsammansodlaren Adam Hangman

Stadsodling som demokrativerkstad

Stadsodling som demokrativerkstad var ursprungligen titeln på ett föredrag vi höll på en stadsodlingsfestival i Lund 2013. För oss sätter formuleringen fingret på Ett Grönare Lunds mervärde som demokratisatsning. Precis som fotboll, scouterna och kören kan stadsodling vara ett stärkande sammanhang där demokrati kan utvecklas. 

För många i vår odlingsgrupp är odlingsträffarna ett sätt att umgås och ha roligt tillsammans med andra – en meningsfull fritidssysselsättning. Samtidigt är tillsammansodlingen en plattform där både gruppen och individer kan utvecklas genom uppgifter som kräver samverkan, planering, kommunikation, beslut och konkreta åtgärder. Att stadsodling även går i linje med ett globalt hänsynstagande breddar betydelsen av stadsodling som en metod för att stärka demokratisering i ett större perspektiv.

Stadsodlingsprojekt som Ett Grönare Lund handlar alltså om mer än att odla grönsaker tillsammans. En lika stor del handlar om att möjliggöra för människor att växa och gro tillsammans. Eller att odla människor som en av våra odlingsvänner brukar säga. Denna insikt har varit vår drivkraft för att hitta och skapa former för delaktighet som alla som deltar i projektet kan uppleva som rättvisa och stärkande.

Vad är demokrati?

Att demokrati betyder folkmakt eller folkstyre råder det enighet om. Vi är även överens om att demokratiska beslut fattas enligt en majoritetsprincip. Men viktiga frågor och funderingar kvarstår. Hur synliggörs och stärks minoriteters åsikter och rättigheter när majoriteten har makten? Fungerar dagens demokratiska system i samklang med våra värderingar om människors lika värde när främlingsfientliga partier röstas in i riksdagen? Och hur är det möjligt att vi konsumenter kan handla varor som är producerade i fabriker som förorenar vattendrag i länder på andra sidan jordklotet, där folk arbetar under slavliknande förhållanden, när något liknande aldrig skulle tillåtas här i Sverige? Nog är det dags att modernisera och utveckla dagens demokratiska system!

1_Demokrati_handupprackning_hogupplost

 

Modernisering av demokratin

Vi har sett att delaktighet inom föreningsliv och folkbildning ger tillfälle att prova på nya former och metoder för att organisera sig tillsammans med andra och att detta kan leda till demokratiutveckling. Förändringar i vårt förhållningssätt till varandra och i hur vi samverkar i olika sammanhang har potential att sprida sig som ringar på vattnet.

Är det demokratiskt att låta majoriteten bestämma?

På våra odlingsträffar har vi ofta använt oss av klassiska demokratiska former som att till exempel rösta eller räcka upp handen för att ta beslut. När vi röstat om vilken lek som skulle sätta punkt för dagen märkte vi snart att det mer eller mindre blev samma lek som röstades fram var gång. Det är svårt för de barn vars idé sällan blir den vinnande leken att känna sig sedda och att påverka beslutet eftersom regeln lyder att majoriteten bestämmer.

Det är lätt att som vuxen med ledaransvar känna sig vilsen inför utmaningen att hitta nya demokratiska metoder som upplevs som mer rättvisa och som lyfter fram hela gruppens idéer och viljor. Därför är det viktigt att planera in tid och resurser för metodutveckling och fortbildning, exempelvis genom folkbildning (s. 8). Att fördjupa sig i demokratiska filosofier och metoder tillsammans med andra är inspirerande och motiverande! Att testa nya verktyg och metoder och att utvärdera och anpassa dem för ert specifika sammanhang och behov stärker dig med ledaransvar och i förlängningen hela projektgruppen. Mycket inspiration och metodik finns att hitta gratis på Internet, bland annat på studieförbundens hemsidor.

 

Gerillaodling som civil olydnad

Gerillaodling är en typ av civil olydnad som många förknippar med stadsodling. Gerillaodlingen innebär att en person eller grupp planterar grönsaker eller andra växter på platser som är ödelagda eller som tillhör allmänheten, men som inte används.

Inom princip varje demokrati har civil olydnad använts för att förändra och synliggöra orättvisor i samhället och för att utveckla normer och lagar. Som exempel engagerade sig både Mahatma Gandhi och senare Martin Luther King för människors lika värde och rättigheter där de till stor del använde sig av en fredlig form av civil olydnad. De inspirerade hundratusentals människa till fredliga protester som ledde till framsteg för medborgerliga rättigheter.

”Det är ju olagligt” säger folk ibland och får det att låta som att ”det olagliga” är en naturlag, omöjlig att förändra. Men lagar och regler som är skapade av människor kan behöva uppdateras och nya lagar och regler kan behövas skapas.

Gerillaodling kan vara ett fredligt sätt att påvisa nya möjligheter, att göra bortglömda platser i staden trevligare och skapa mervärden för samhället.

Busodla med barn! Inom vårt projekt har vi busodlat jordärtskockor bakom en idrottshall, en plats där det mest växer ogräs. Om du busodlar, tänk på att busodlingen inte ska orsaka något tråkigt för omgivningen.

Utveckling av demokrati

I arbetet med Ett Grönare Lund har vi inspirerats av flera demokratiska strategier, metoder och verktyg. Vi har använt oss av nätverksbyggande, folkbildning, sociokrati och det coachande förhållningssättet. Vi har också skapat en modell för en rättighetsbaserad verksamhet.

Nätverksbyggande

Inom stadsodlingsrörelsen är nätverksbyggande en viktig komponent. Själva ordet rörelse antyder att något har en inneboende kraft och riktning. Stadsodling som rörelse har det i allra största grad, mycket tack vare att rörelsen knyter an till en rad olika samhällsfrågor och närliggande folkrörelser. Till mångt och mycket handlar nätverksbyggandet om olika gruppers och aktörers erfarenhets- och kunskapsutbyte, samt att skapa och förvalta relationer sinsemellan. Vare sig det sker genom sociala medier eller på organiserade nätverksträffar, har det varit värdefullt för oss att nätverka med andra stadsodlingsinitiativ och liknande aktörer.

Genom att nätverka i externa sammanhang eller utforska vilka kontakter och nätverk medlemmarna i er odlingsgrupp har, kan ni lättare komma i kontakt med framtida samarbetspartners, hitta en plats att odla på, engagera nya deltagare och finna uppslag på aktiviteter. Även om inte formella samarbeten skapas, bidrar goda relationer mellan olika initiativ och grupper att stadsodlingsrörelsen blir starkare och mer dynamisk.

Skördefester, fröbytarträffar och trädgårdsmässor är exempel på tillfällen att nätverka på. Under de senaste tre åren har vi också sett och bidragit till framväxten av ett lokalt stadsodlingsnätverk i Lund, likaså det nationella Nätverket Stadsodling Sverige. Ett av syftena med dessa nätverk är att skapa opinion för frågor som exempelvis ekologisk och småskalig odling och att påverka samhällsdebatten.

Omställningsnätverket

”Vi kommer antagligen att uppleva mer förändring under de närmaste tjugo åren än människor någonsin tidigare gjort under motsvarande tidsperiod. Det är inte möjligt att välja förändring eller inte, utan det är upp till oss att forma den.”

                                                                                                         – Omställningsnätverket Sverige

Omställningsrörelsen är en gräsrotsrörelse som arbetar för att stärka lokalsamhällen världen över genom att öka samhällens resiliens och därmed minska samhällens sårbarhet inför olika typer av kriser. Här är lokal resursanvändning, produktion och konsumtion viktiga byggstenar, samt skapandet av lokala sociala nätverk.

Omställningsnätverket Sverige är en del av det internationella nätverket Transition Network som grundades 2007 i Totnes, England. Nätverken stöttar och för samman initiativ som arbetar för att finna lokala lösningar på de globala utmaningar som vårt fossilberoende samhälle står inför som till exempel klimatförändringarna och en hotad livsmedelsförsörjning.

När Ett Grönare Lund startades 2011 var projektet inget medvetet eller uttalat omställningsinitiativ. Men allt eftersom personer från hela världen engagerade sig som volontärer i projektet och bidrog med kunskap och intresse för omställningsrörelsen och dess principer, förstod vi att Ett Grönare Lund till stor del är ett omställningsinitiativ.

Omställningens sju principer lyder: 

  1. Skapa positiva visioner

  2. Hjälp människor att få tillgång till god information så fattar de bra beslut

  3. Främja integration och öppenhet

  4. Dela med er och bygg nätverk

  5. Bygg resiliens

  6. Värna om både inre och yttre omställning

  7. Arbeta utifrån närhetsprincipen med självorganisation och beslutsfattande på lämplig nivå.

En fri och frivillig bildning

Folkbildning är bildning och utbildning för vuxna. Begreppet ”fritt och frivilligt” myntades av en folkbildningsutredning som år 1944 betonade vikten av ”demokratisk fostran”, aktuellt inte minst i och med de två världskrigen. I Sverige finns idag tio olika studieförbund och 150 olika folkhögskolor som ofta är kopplade till olika folkrörelser. Det är möjligt för gruppen på minst tre personer att starta en studiecirkel i samarbete med ett studieförbunds. Där finns tillgång till vägledning, metoder, studiematerial, ledarskapsutbildningar och inte minst fina lokaler.

Studiecirkeln som arbetsform Studiecirklar bidrar med en struktur för självstyrning och organisering eftersom gruppen vid start ska formulera mål och syfte, ange studiematerial och tidplan. Ett Grönare Lunds studiecirklar har utvecklats till fungerande arbetsgrupper som bidragit till att uppfylla projektets syfte som helhet. I samarbete med studieförbundet Sensus har vi även arrangerat studiebesök för volontärer och öppna kulturarrangemang som odlingsteater i trädgården och interaktiva workshops om exempelvis inläggning av grönsaker eller ett coachande ledarskap.

Stadsodling – ett lärande för livet All Ett Grönare Lunds utåtriktade verksamhet som är öppen och frivillig att delta på räknar vi som folkbildning. Där ingår föreläsningar där vi berättat om projektet, odlingsworkshops och utbildningar i ekologiska fotavtryck. Ett uppskattat inslag vid dessa tillfällen är när åhörarna och deltagarna själva får dela med sig av sina erfarenheter och när de får pröva på något praktiskt som att odla ärtskott i en kruka de själva tillverkat av tidningspapper eller av gamla förpackningar.

1_demokrati_inläggningsworkshop_hogupplost

Sociokrati

Sociokrati är en metodik för självstyrning av grupper och organisationer. Metoden uppmuntrar alla personer inom gruppen att visa ledarskap, vara ansvarstagande och känna ägandeskap av allt från processer till slutresultat.

Organisationer som leds utifrån sociokratiska principer har förutsättningar att bli dynamiska och flexibla, vilket är värdefullt i en föränderlig värld. För vårt projekt är det intressant att sociokratin ger verktyg för ett delat ledarskap samt har en metodik som på ett naturligt sätt skapar utrymme för invändningar mot beslut. Det i sin tur gynnar grupper som vill att alla ska känna sig välkomna att uttrycka sina tankar och idéer, samt att komma med konstruktiv kritik.

Den sociokratiska filosofin bygger på de fyra principerna samtycke, kretsar, dubbla länkar och öppna val. Principerna ingår i sociokratins tre delar:

  1. Kretsorganisation Organisationen är indelad i självstyrande kretsar som kan jämföras med arbetsgrupper.

  1. Beslutsfattande Beslut fattas genom samtycke. Samtycke innebär att det inte finns några invändningar mot ett förslag.

  1. Feedback Alla beslut utvärderas efter en förutbestämd tidsperiod.

Tips: Ta del av en pedagogisk introduktion om sociokrati i 13 delar genom att söka ”James Priest, Sociocracy” på Youtube. För vidare fördjupning rekommenderar vi boken We the People: Consenting to a Deeper Democracy.

1_sociokrati_arbetsgrupp_hogupplost

Det coachande förhållningssättet

Som ledare för en grupp är det spännande att bidra till att deltagarna känner sig bekväma med att föra fram sina egna tankar och idéer. Genom att hålla tillbaka egna tips och råd, och istället ställa frågor som för verksamheten framåt, skapas en djupare delaktighet och motivation hos gruppens deltagare.

Med inspiration från coaching kan vi öva oss på att ställa de frågor som frigör den kompetens och kreativitet som bor hos varje person och i varje grupp. Det coachande förhållningssättet är även användbart vid konflikter då det bygger på nyfikenhet och lyssnande snarare än ifrågasättande. Inom coaching används så kallade öppna frågor. Öppna frågor kan varken besvaras med ett ja eller ett nej. Inled med orden Vad, Hur, Vart, Vem och När. Undvik att inleda en fråga med Varför? då just ordet Varför kan upplevas ifrågasättande. Exempel på öppna frågor:

– Vad skulle få dig att få lust att vara med? Varför är du inte med?
– Hur kan vi hjälpas åt med städningen? Kan/Vill du sopa golvet/diska/?
– Vilket av verktygen vill du bära med ut? Kan du ta spaden?

I en stökig eller bråkig situation kan en metod vara att söka ögonkontakt med berörda personer, ta några djupa andetag och komma ihåg att skilja på handling och person.

När du gör så här så blir jag ledsen. Du gör mig ledsen.

Gentemot barn innebär ett coachande ledarskap bland annat att vara kärleksfull och empatisk, sätta gränser och att lyssna. Genom att gå ned på huk eller att sätta dig på en stol, kommer du i nivå med de yngre barnen. Föregå med gott exempel och lova inget du inte kommer hålla. Visa att du är genuint intresserad och lyssna aktivt. Se och respektera barns integritet.

Pallkragar_liten_hitta orginal

En rättighetsbaserad verksamhet

Att alla människor har samma rättigheter och lika värde ligger till grund för Ett Grönare Lunds verksamhet. Men hur en rättighetsbaserad verksamhet fungerar i praktiken är något som vi har fått prova oss fram till. I vår odlingsgrupp har till exempel barn och vuxna spelat teater och lekt charader  med barnkonventionen som inspirationskälla.

Hur vi kan tolka de mänskliga rättigheterna som Förenta Nationernas generalförsamling antog 1948, och välja bland de 54 artiklarna i FN:s konvention om barnets rättigheter är inte helt givet. När vi fann UNICEF:s arbetsmodell för en rättighetsbaserad skola såg vi att denna modell också kunde fungera för vår verksamhet, i en omtolkad version.

Arbetsmodell för en rättighetsbaserad verksamhet:

Öka kunskapen om barnens rättigheter. Alla som deltar i projektet; barn, volontärer och föräldrar, får ta del av principerna i barnkonventionen för att förstå hur den relaterar till projektet och ens egen roll. (Artikel 42)

Öka barnens inflytande i verksamheten. Låt barnen delta i planering, reflektion och utvärdering av dem delar i verksamheten som berör dem. Projektgruppen beaktar barnens åsikter och återkopplar kring beslut. (Artikel 12)

Skapa tillfällen för att öka engagemang för egna och andras rättigheter. Gruppen skapar regelbundna tillfällen att lära sig mer om sina egna och andras rättigheter. Jobba aktivt med rättigheter i relation till andra i gruppen och lyft fram globala frågor som handlar om solidaritet med människor i andra länder. Uppmuntra barn och vuxna att agera både lokalt och globalt. Exempel Fairtrade-fika. (Artikel 4, 2, 12)

Praktisera barnkonventionens principer i verkligheten. Låt barnkonventionens principer genomsyra visioner, värderingar och mål. Låt principerna i konventionen bli utgångspunkten för era regler och förhållningssätt. Använd dem i den dagliga verksamheten. (Artikel 4)

Öka samverkan mellan projektgruppen och andra aktörer i området, såsom skola, fritidsverksamhet, föräldrar och grannar. Fastighetsbolag och hyresgästförening är exempel på aktörer som också gynnas av att barnets rättigheter står i centrum. (Artikel 6, 2 och 3)

 

© ABC – aktiva insatser för människa och miljö
Text: Julia Linder & Sara Nelson
Illustrationer: Jesper Halling
Foto: Medlemmar i odlingsprojektet Ett Grönare Lund där inget annat anges.