21 oktober, 2016

Exempel på delaktighet och demokrati kopplat till odling med barn

Igår höll jag och Julia ett föredrag inför pedagoger i Göteborg. Vi fick fin feed back via mini-utvärdering. Några frågor inspirerade till att skriva detta inlägg.  DET ÄR INTE KLART. Fyller på med mer text, bilder och länkar efter hand. Glad helg på er!
/Sara

Exempel på delaktighet och demokrati kopplat till odling med barn

Alla är deltagare!

Vid föredrag brukar vi poängtera att som deltagare räknar vi även de som tittar på, passerar förbi eller smakar av resultatet.

Vi vet sällan vad som pågår i barnens huvuden och ”vilka frön vi sår”. Ett exempel är killarna som var med fritids på en av våra odlings-workshops under en odlingsfestival i stan. Med sig hem till fritids hade de fått ett solrosfrö i självvattnande kruka. De var sällan med och odlade med oss, men tre veckor senare kom de och visade upp solrosen som nu var över två decimeter lång. De hade inte skött om den, eftersom den stod i en självvattnande kruka, men uppenbarligen hade de ändå studerat vad som hände med den och nu ville de gärna visa och plantera den utomhus.

 

Några deltar med spadtag andra med kaninbajs

Fritidsgården hade en kaninklubb. Där var några barn engagerade som aldrig var med på odlingstillfällena. Men när vi frågade om vi kunde få kaninbajs och halm som de städade ur kaninhusen till vår nya djupbädd så sparade de glatt i sop-påsar åt oss.

 

Tacka för alla insatser, även de små

När vi skulle djupgräva en yta på 3×4 meter så fick vi med oss fem tjejer i en halvtimme. Resten av ytan fick vi vuxna gräva i ytterligare två timmar. Men det var mitt (en vuxens) påhitt från början – och med stora spadar i tung leda är jobbet krävande. Så vi tackade för den stund barnen var med. Sedan kom de åter när det var dags att plantera och anlägga en liten gång.

DSC_3345-2

 

Be om hjälp

En eftermiddag var nästan allt klart, men så behövde gänget vi jobbade med gå hem halv fem. Jag letade upp en kille som inte såg ut att ha något speciellt för sig och frågade om han kunde hjälpa mig att peta ner några potatisar i jorden. Han hade inte odlat med oss tidigare men han ”ställde upp”. Efter den gången blev han lite nyfiken och kom och var med lite grann. Att ärligt be om hjälp funkar även gentemot föräldrar, grannar och volontärer. Folk vill gärna känna sig behövda. Ser de att vi klarar oss utmärkt ändå så är steget längre till engagemang.

 

Vuxna som förebilder

Vid ett tillfälle anordnade vi en gårdsfixardag som vi planerade i stort men fick pedagogerna på fritidsgården att vara med för att detaljplanera. Pedagogerna tog på sig att ansvara för varsin station, eller en på två. Här föreslog vi att personalen skulle tänka med genusglasögon på. Således valde en ung praktikant att vara i snickargruppen, fast hon inte kände sig som snickare och den manlige föreståndaren tog på sig skräpplockarhandskar och gav sig ut med sopsäck i hand. Att hela personalstyrkan var med påverkade barnen som deltog med stor entusiasm! Se mer HÄR.

 

För att skapa delaktighet kan en uppgift delas i många små

Som avslutning på en gårdsfixardag planterade vi ett fikonträd. Runt dess stam sattes små smultronplantor och lökar till vårblommor. Fritidsgårdens alla barn (som tidigare under eftermiddagen gjort vitt skilda saker) radade upp sig på ett led och alla fick välja en planta eller en lök som de i tur och ordning stack ner i jorden runt fikonträdet.

1978880_384770368341837_4938994201833465569_n

Ja, det gör vi!

Vi hade en lek som vi lekte emellanåt. Leken är en sorts charader. Vi kallar leken för ”Vilken bra idé. Ja det gör vi!” och den finns beskriven på sida 107 i boken. Se även digital version av bok.

Barnens förslag inspirerar!

Inför var beställning av fröer ingick att barnen fick vara med och föreslå vad som skulle odlas. Ibland genom att vi ritade teckningar av en drömträdgård, ibland genom samtal. När ett barn önskade melon så tänkte jag ”eh, men det går nog inte” – men sa typ ”Vilken bra idé! Vi testar!”. Jag läste på och fann en liten vattenmelon som vid tur kan ge skörd på friland i vår växtzon. I växthus skulle det gå bra. Så vi drog upp plantan med barnen och lånade sedan plats i växthus där jag gick en odlingskurs. Till hösten fick vi två meloner att kalasa på. Den ena var inte riktigt mogen men den andra var nog den godaste vi ätit. Se växthuset och hela melonen här.

DSC_3145

Vi som skriver detta är nyfikna på att höra hur ni jobbar med delaktighet och demokrati!

 

Fortsättning följer.

20 oktober, 2016

Återkoppling från Göteborg inspirerar

20 oktober 2016 Idag föreläste jag och Julia för pedagoger som odlar, eller ska börja odla med barn i Göteborg. Vi vet av erfarenheter från Ett Grönare Lund att feedback  och utvärdering är otroligt värdefullt för att utvecklas. Det kan också kännas lite läskigt. Vi delade ut enkla lappar och ställde tre frågor. Skriv:

  • - en sak jag lärde mig idag
  • - en sak som inspirerade mig och
  • - något jag skulle vilja höra/veta mer om.

Svaren läste vi på vägen hem. Några frågor kom också upp och kunde besvaras muntligt på plats.

En sak jag lärde mig idag:

  • Delning av äpplet. Fördelningen konkret!
  • Äpplet – att vi har så liten yta att odla på.
  • Engagera föräldrar för att få trädgården/ odlingen att överleva under sommaren
  • Odla i badkar = smidigt, går att höja för handikappanpassning
  • Hur många projekt som pågår.
  • Att det finns stadsodling i Lund. Kul!
  • Att odlandet i skolan/stadsodlingar är så utbrett och på framfart.
  • Att det finns stort engagemang i Sverige.
  • Bredden på satsning på odling och att det finns flera olika odlingsprojekt.
  • Att använda träspill och solrosstjälkar till insektshotell.
  • Jag visste inte tidigare hur liten del av jordens yta som vi kan odla på.
  • Att det finns en tradition i Sverige av skolodling tidigare på 1900-talet.
  • Intresset och samhörigheten med odling.
  • Jag visste inte att  många unga vuxna var engagerade i odling.
  • Kopplingen till ämnen som matematik, svenska m.m.
  • Se vinsten i det lilla. Allt engagemang berikar.

En sak som inspirerade mig

  • Demokrativinsten inspirerade mig
  • ”Om du inte älskar att odla kan du snickra, måla och bygga”
  • Att man kan göra mycket runt om (bygga/måla) för de som inte är så odlingsintresserade.
  • Hela föreläsningen! Odling kopplat till demokrati – hållbarhet. Delaktighet ger så mycket.
  • Anordna fröbytardag.
  • Litteraturtipsen
  • Det är inspirerande att höra hur engagerade eleverna blir i arbetet.
  • Har arbetat med pedagogisk odling sedan 2013 så jag kände igen mig mycket i era erfarenheter! Bra och intressant!
  • Att det finns så mycket pedagogisk odlingsverksamhet ute i landet. Vi är på rätt väg!
  • Exempel på självbevattnande krukor.
  • De självvattnande krukorna.
  • Återvinning, att odla i badkar m.m.
  • Att vi måste ha en fyrstegskompost för maskar till vår skolträdgård.
  • Ägandekänslan.
  • Odla tillsammans med nyanlända.
  • Jobba med fairtrade-dag på skolan.
  • Vill odla ännu mer.
  • Tips kopplade till olika ämnen, boken, fira fairtrade-dagen. Bra föreläsning!

Något jag skulle vilja höra/veta mer om

  • Hur barn/nya anmälde sig. Fanns alltid ett frivilligt val? I skolan blir det ju för alla.
  • Hur det fungerar i andra skolor/ länder.
  • Hur man kan få till engagemang på sommaren när skolan är slut.
    SVAR: Vi vill gärna höra om olika exempel. Lär HÄR om en av våra lösningar.
  • Hur bibehåller man intresset hos kollegor och elever?
  • Hur får man projektet att fortleva?
    SVAR: Måste det fortleva? Kan det leva vidare i annan form, t.ex genom att det efterlämnat en metodbok eller blogg?
  • Konkreta tips.
  • Odling
    SVAR: Kul! Vi håller även föredrag med fokus på odling. Läs gärna HÄR eller kapitel 4 om du  har boken Växa & gro.
  • Enkla tips på vad man kan odla
    SVAR: Se sidorna 65-70 och 81-82 i boken Växa & gro.
  • Beslutstrappan.
  • Mer om tillvägagångssätt när det gäller barnens delaktighet.
  • Mer tips om hur ni arbetar praktiskt.
  • Konkreta demokratiövningar kopplat till odling.
    SVAR: Läs några exempel HÄR.

 

Det är lärorikt att låta folk svara skriftligt. Lämnade vi för lite utrymme muntligen?
Och ställde vi den slutna frågan ”Har ni några frågor?”  eller den öppna frågan ”Låt oss höra en reflektion eller nämn något som du vill veta mer om!”

Flera av ämnena som kom upp på den sista skriftliga frågan delades muntligt efteråt.

Något av det  jag bär med mig denna gång är att nästa gång ska jag planera minst en kvart till att ta hand om  det som finns i huvudet på åhörarna efter föredraget. Och att det är otroligt värdefullt att dela personliga erfarenheter ansikte mot ansikte. Efter oss berättade en pedagog hur de hade jobbat med odling på skolan där hon var anställd – med hjälp av enkla bilder och konkreta små berättelser från vardagen. Det var lätt att fastna – men jag hade ju ett tåg att passa.

 

/Sara

    Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/c/f/7/vaxaochgro.se/httpd.www/wp-content/themes/number2/functions.php on line 90