16 december, 2014

Avslutning med regnbågssallad och fotoböcker

DSC_0535

Terminsavslutning blev det med regnbågssallad och härliga minnen i form av fotografier. Vi tillverkade enkla böcker och klistrade in fotografier, recept och skrev vad vi ville. Några spontantillverkade girlanger av de färgglada papprena och några hittade en fåtölj att slappa i.

Många hjälpte till i köket. Jag har precis skrivit ”En fyraåring kan med vuxens övervakning och med stor koncentration skära mindre bitar av äppelklyftor.” i kapitlet som vi kallar Smaka.DSC_0542 DSC_0559 DSC_0533 DSC_0619

//Sara

12 december, 2014

Sässongsguide i översiktlig bild

Vi jobbar febrilt med boken. Underlag till illustrationer är samlat. Fotografier är nästan färdigsorterade efter kapitel. Nästa vecka publicerar vi kapitel för kapitel, i sina skissversioner. redo för alla som vill granska och ge feedback. I mellandagarna sammanfogar vi texterna, stryker material och gör eventuella kompletteringar. Och kortar troligen ner texterna ytterligare. Sedan lämnas allt över till grafisk firma. I slutet av februari ser vi fram emot att se färdig bok.

Nedan en skiss till vår ”sässongsguide” med recept, projekt och odling. Ingen del är komplett. Men tanken är att det ska ge inspiration och översikt till odlingsverksamhet som baseras på träffar ca en gång per vecka.

Kära volontärer i projektet, kan ni komma på något som vi har missat? Jag ser att vi inte har med sådana aktiviteter som teater, tillverkning av insektshotell. linverkstad och liknande. Eller kallar vi det ”fortbildning” (i blått).

Övriga läsare är också välkomna att kommentera!

//SaraSassongsguide_projekt_odling_recept

 

Utvärdering och utskriva fotografier

9 december Vi skulle skapa kollage av fotografier från året som gått. Det tar en stund att välja ut foton. Sedan strulade det hos fotofirman. Men ut kom de till slut. Kollagen gör vi nästa vecka, precis före föräldrar och syskon kommer på julpyssel. Barnen blev väldigt glada över att se utskrivna fotografier och ville gärna ta med hem. Vi är ju vana vid digitala foton, men utskrifter är det nog fler än jag som sällan tar sig tid att fixa. På torsdag kommer barnen på Vikingavägen att få egna fotografier att ta med hem.

Med en skål med ekologiska clementiner som muta så samlade vi barn för utvärdering. Vad tycker du har varit roligt? Vad kunde varit bättre? Vad skulle du vilja göra mer av/nästa år? Matlagningen pratar många om. Och att få skruva och borra. Killen som blev helt grön på gårdsfixardagen tog upp det som det bästa. Men när de sedan tittar på fotografierna så ser de att det var mycket som var roligt. Odlingen är kanske mer diffus för att minnas enstaka händelser. Att mixa grön smoothie och äta gröna pannkakor med nässlor i gav bestående intryck hos många.

//Sara

Bivaxljus och lavendelpåsar

4 december Vi köpte pysselmaterial som gick på en slant. Men vi har varit sparsamma under året och inte spenderat så mycket av den budget vi har till aktivieter. Det är ju billigt att laga soppa på ingredienser vi själva odlat.

De här kan ni ge bort i  julklapp, sa jag glatt till barnen. Blev vänligt påmind om att flera inte firar jul. Men det är mysigt med  ljus i mörkret i vilket fall. Bivaxljusen och lavendeln till lavendelpåsar knöt fint ihop att vi under året har haft insektstema. I våras byggde vi olika modeller av hotell och före sommaren skrevs pjäsen Insektshotellet som vi spelat många gånger.

10 december, 2014

Malmömodellen – med odling i centrum

IMG_20141205_154102

 

5 december Resultatet av projektet Odling över gränser, om stadsodling i Malmö, presenterades idag som Malmömodellen. Det Vinnovastödda projektet har utforskat vilka strukturer och stöd som behövs för att odla på offentlig parkmark. Stadsodling kan ju, som i Ett Grönare Lunds fall, användas som ett medel för att öka delaktighet och demokrati, eller som ett mål, t.ex. att öka andelen lokalt producerad mat.

I projektet Odling över gränser beslutades att utgå från odlingen, att sätta odlingen i centrum. Därmed hamnar även ”vi som odlar”, odlarna, i centrum.

En liten folder (foto ovan) i fickformat beskriver vägen under fem år. Där står att läsa följande om ”Malmömodellen”. ”Den bygger på en central nod, som

- inte är kommunalt ägd

- inte är ägd av föreningar/odlare

- utan den är en självständig part och ägs av sina medlemmar.

Projektet såg den som en gemensam plattform i form av en förening. Däri kan kommunens olika förvaltningar vara medlemmar, liksom odlingsaktörerna.

Föreningen blir den neutrala plattform som ska tillvarata stadsodlingen i Malmös intressen. Det bygger på att staden skjuter till en grundplåt årligen före ett kontor med administration, odlingskoordinator som stödjer odlarna och kan stödja utvecklingsuppdrag.

”Noden” eller plattformen kan bli en förening där kommunens olika förvaltningar och odlingsaktörerna kan vara medlemmar.”

IMG_20141205_095634 IMG_20141205_095518

 

Efter presentation fick vi i publiken lyssna till tre exempel på stadsodling i Paris, Berlin och Havanna.

Det globala perspektivet allt mer viktigt

Det globala perspektivet blev vi påminda om då vi hörde om stadsodlingarna i Havanna. Konsekvenser av klimatförändringarna  drabbar fler och oftare.

René Vazquez Diaz var förmiddagens ersättare för den kubanske ambassadören. Han berättade att Kuba och Havanna var beredda på kris. På 80-talet skapades grunden för ”ett hela folkets försvar” med målet att kunna bli självförsörjande; utan kemisk bekämpning, utan konstgödning och utan maskiner, redo för en eventuell invasion ledd av Reagan och USA. Kuba började med att ställa om försvarets livsmedelsförsörjning. Så på 80-talet odlade officerare och annan militär sin egen potatis. Invasionen kom inte. Istället drabbades Kuba av Sovjetunionens fall på 90-talet USAs blockad som hindrade och fortfarande hindrar handel med de flesta länderna  världen. Enligt en artikel i SVD sysselsätter stadsodlingar idag 44 000 personer i Havanna i heltidsarbete. (Om vi jämför med en stad av Lunds storlek,  ca 114 000 invånare, skulle det ge 2 000 arbetstillfällen inom urbant jordbruk.)

Olika siffror figurerar, men René sa att stasodlingarna förser staden med ca 50% av behovet av frukt och grönt och 70% av landets behov. Men det går inte att stirra sig blind på siffrorna då det varierar år från år. 2008 drabbades Kuba av två orkaner som blåste alla odlingar och det bara var att börja om på nytt. Kuba är en förebild vad gäller odling för självförsörjning. Men allt är inte löst. Transporter och lagring är två områden som kan förbättras. Likaså finns ett stort behov av internationellt samarbete.

Klimatförändringar drabbar oss var än vi bor på jordklotet. Orkaner, skyfall och långa perioder av torka går inte att skydda sig mot på många fler sätt än att ha goda grannar. Internationella kontakter och globala samarbeten är nödvändiga.

”Neighbourhoods won´t move”

Kerstin från Berlin talade varmt om hur de kämpar för att skapa långa kontrakt. Eftersom det inte bara är grönt som växer och gror, utan även människor och samhället runt om odlingarna, så är det viktigt att de får utvecklas under lång tid. Odlingar kan flytta, men kvarter kan inte, ”Neighbourhoods won´t move”. Kerstin är idéellt engagerad som odlare och välkomnade oss till Berlin. Där berättar hon att det finns ca 120 urbana odlingar och odlingsprojekt. En handfull är delvis kommersiella, som Prinzessinnengarten. Därutöver finns a 80 000 odlingslotter d.v.s. ca 3% av invånarna har tillgång till odlingslott. Det finns en skillnad mellan odlingslotter och community gardens. Odlingslotter är mer som öar i staden medan gemensamhetsodlignar är en del av staden. Dock jobbar de i Berlin med att försöka överbrygga och samarbeta bland annat för att inkludera stadsodling i stadsplaneringen. Stadsodlingar är inte bara odlingar i staden, de är mötesplatser för medborgare utomhus, center för utbildning och miljö.

För att samla stadsodlarna har ganska nyligen skapats ett kontor ”Allmende kontor”. Kontoret är delvis finansierat av en stiftelse, delvis av staden som behöver en samtalspartner, inte hundratals.

 

Laurence Baudelet kom från Paris där de skapat en organisation som påminner om Allmendekontoret i Berlin. Det har funnits i några år och började som ett ideellt nätverk. Nu har de resurser att stötta odlare genom att erbjuda tjänster och hjälpa till;tillhandahålla verktygsbibliotek, hjälp att bygga upp odlingsgrupper, söka bidrag, skapa evenemang, sprida nyhetsbrev, utbilda och administrera en hemsida. I Paris med omnejd har de flesta odlingar på allmän platsmark kontrakt som förnyas var sjätte år. Bara ett fåtal har ettåriga kontrakt.

Laurence betonade också att folk inte kommer till odlingarna av sig själva. Några gör det men gemenskaper och samhällen kräver engagemang för att byggas till något som berör fler. Facebook är enkelt, men det når inte alla. Volontärer i Frankrike gör viktigt arbete genom att knacka på och besöka skolor, äldreboenden, kyrkor, flyktingförläggningar och olika intresseorganisationer och direktörer. Läs mer på http://jardinons-ensemble.org.

IMG_20141205_110112

IMG_20141205_110753

Odla i kvarteret, för kvarteret

Under panelsamtalet frågade jag om de hade problem med stölder i trädgårdarna. René berättade att i Havanna säger de att de ”odlar i kvarteret, för kvarteret”. Det finns en social kontroll och gemensamhetsodlingarna är en integrerad del av staden. Laurence från Paris sa att som stadsodlare går de öppet ut med att man ibland får räkna med att dela med sig av skörden och kanske bara behålla 75%. De stängslar in, men bara med låga staket av hygieniska skäl, för att förhindra hundar från att bajsa i odlingarna.

Ord på vägen

När panelen ombads att säga ett sista ord på vägen så fick vi denna lista

  • Ät ekologiskt och närodlat!
  • Tappa inte entusiasmen!
  • Tänk komplext men gör det enkelt för folk!
  • Se staden som en trädgård!
  • Samarbeta!

Medvetenhet

Kommunalrådet Milan Obradovic var inledningstalare och avslutade även dagen med att lägga till en sjätte punkt till listan ovan; medvetenhet. Stadsodlingar har en viktig roll för att förmedla medvetenhet. Medvetenhet om att det finns allvarliga hot mot planeten och därmed också oss människor. Två citat jag gärna återger ordagrant: ”Det största hotet är faktiskt politiker”. ”En av lösningarna är stadsodling”.

//Sara Nelson