28 augusti, 2014

Kramar, respekt och äppelringar

201400821_applen

Denna vecka har vi ställt in odlingsverksamheten på Vikingavägen.

Förra gången ville vi arbeta med våra värdeord: respekt, glädje, gemenskap, näring och öppenhet. Det ord som nästan alla barn kommer ihåg när vi frågar dem är ordet respekt.

När vi började vid halv fem så var det inte så många barn. Parallellt så klarade vi av att både koka potatis, göra äppelringar och jobba med ett kollage om värdeorden, trots att vi bara var två vuxna.

Men efter en dryg timme stormade det in flera barn. Några betedde sig vårdslöst och kläckte hårda kommentarer men några var bara glada och uppspelta. Lokalen vi är i lämpar sig inte för stoj och stök och med en varm spis och vassa knivar så kan situationen bli direkt farlig. Jag såg ingen annan utväg än att ”slänga ut barnen” det ena efter det andra. Utan varning. Väl utanför så bankade de och slog på dörren. Skrek ord som ändå vittnade om att de bryr sig om oss, egentligen tycker det är roligt och vill vara med. Till slut blev orden ändå så hårda och oljudet så högt att jag beslutade att ställa in kommande torsdag. Jag tyckte i det läget att det var det bästa sättet att visa självrespekt, respekt för mig själv som ledare av verksamhet och respekt för voluntären som spenderar sin fritid med gruppen. respekt för de barn som vill arbeta i lugn och ro.

Det kändes som om barnen som bankat och skrikigt förstod då de en halvtimme senare, medan vi vuxna var kvar och städade, kom tillbaka och bad om ursäkt. Jag sa att de var modiga som bad om ursäkt. Vi pratade, de fick varsitt äpple och jag föreslog att de själva skriver förslag på trivselregler. Hur är vi mot varandra i gruppen? Vilka trivselregler ska vi ha i källarlokalen? Vad gör vi när någon inte gör som vi bestämt? Kanske kunde de själva leda kommande torsdags odlingsträff?

DSC_5415_vuxanjagarbarn

I fotografiet ovan leker vi Vuxna jagar barn. Barnen har själva hittat på leken. Barnen fångas in och lyfts till den stora gungan som är ”fängelse”. Efter att ha blivit gungade med hög fart så smiter de ganska snart iväg för att bli jagade på nytt. Sist vi lekte leken så avslutade vi med ett spontant kramkalas. Några av de yngre ville säga hejdå med en kram. Det blev så många att jag till slut frågade de äldre killarna om även de ville ha en kram. Det ville flera av dem.

Vårt behov av närhet är djupliggande och fundamentalt, viss närhet krävs för att vi ska kunna bli emotio­nellt balanserade individer.” Barn behöver kramar för att växa. Men även en kram måste ges med respekt.

/Sara

22 augusti, 2014

Vad skapar vi för omgivningar där barnen växer upp?

DSC_3345-2

Idag har jag jobbat med kapitlet Stadsodling förr och nu.

Lite extra triggad känner jag mig då fritidsgården där vi odlar med barn en gång i veckan funderar på att riva upp allt gräs, ogräs och  buskar runt huset och ersätta med sten. Personalen har inte resurser nog att underhålla; de har inte intresse av att sköta det gröna, de kan inte och hinner inte.

Det enda som surrar i mitt huvud just nu är skogsträdgård – perenna växter, buskar, örter och vackra blommor. Hur ska vi lägga fram det hela? Vilka växter kan passa? Hur kan skötsel organiseras långsiktigt? Vad säger barnen?

 

Utdrag ur boken Växa & gro:

Skolträdgårdar

Många barn möter odling via skolträdgården. Under senare år har vi sett asfalt grönska på allt fler ställen med hjälp av de populära pallkragarna. En av de första att framhålla vikten av en skolträdgård var pomologen Olof Eneroth som även var SJ:s förste trädgårdsmästare. År 1862 författade han Om skolträdgårdar. Tre argument framhölls av Eneroth. Det första argumentet baserade sig på trivsel, estetik och kunskap och syftade på ”en gammal klagan, att vår allmoge icke har det snyggt och trefligt kring sina stugor”. Det andra grundades i demokrati. Om alla barn fick tillgång till frukt och bär så skulle problemen med äppelstölder avta. I förslaget ingick även att alla barn när de gick ut skolan skulle få ta med sig sitt fruktträd och sina buskar hem. För det tredje blir skolträdgården ett sätt att visa på hushållning, det vill säga ekonomi och ekologi i god förening.

Sedan 17 år tillbaka sprider Alice Waters inspiration i samma anda som Olof Eneroth. Genom nätverket The Edible Schoolyard kan vi finna  metoder och likasinnade. Ett citat från Alice som vi gärna bär med oss är ”Skönhet är ett språk”. Vi vuxna kommunicerar till barnen att vi bryr oss om dem genom att skapa sköna omgivningar där de växer upp.

20 augusti, 2014

Rödbetssoppan blev en succé!

20140814_Vikingava_gen_odlingstra_ff_Sara_serverar_ro_dbetssoppa214 augusti Hittills i år är det rödbetorna som vi har lyckats bäst med. Denna torsdag fick de barn som kom först skörda varsin rödbeta. Även en sådan liten sak kan kräva instruktioner eller misslyckande och övning. Det gäller ju att ta tag om all blasten, inte bara ett blad, och att akta rödbetorna som står bredvid som kan behöva växa lite till.

När vi kokar soppa så har vi ett enkelt grundrecept. Så småningom känner nog de flesta igen sig i proceduren. Hacka lök, smälta smör, koka upp vatten och smula i en buljong, och så vidare. Receptet till vår rödbetssoppa hittar du i boken Växa & gro.

Serveringen skedde utomhus med förmaning om att rödbetssoppa är väldigt rött och svårt att få bort från kläder. Denna dag kom 13 barn. Alla fick serverat i små glas med teskedar i  för att det skulle gå smidigt och räcka till alla. En klick cremé fraise till passade fint. Flera barn kom och bad att få en andra portion!

//Sara Nelson

20140807_rodbetor

14 augusti, 2014

Välkommen på studiebesök och lunch

2014_EGL_livitradgarden

Hej!

Ett Grönare Lund är ett stadsodlingsprojekt med verksamhet för barn och unga där vi utforskar stadsodling som redskap för demokrati och delaktighet.

Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden 2012 – 2014. Under detta sista år skapar vi metodboken Växa & gro i syfte att inspirera genom att sammanställa de av våra metoder som fungerat socialt- och miljömässigt inom ramarna av vår verksamhet. Vi kommer även att inkludera andras erfarenheter i boken som planerar gå i tryck senare i höst. Under tiden växer den fram på hemsidan www.vaxaochgro.se.

Vi experimenterar med att inkludera experter och potentiella användare av boken i skapandeprocessen och därför önskar vi er

VARMT VÄLKOMNA TILL VÅR FÖRSTA REFERENSGRUPPSTRÄFF!

 

När: Tisdagen den 2 september kl. 12.00 – 14.00 +1 timme för de som har tid, lust och möjlighet att stanna längre.

 

Var: Samling i vår lokal på Vikingavägen 28. Visning av trädgården på Vikingavägen 12c. Lunch och workshop på den av adresserna som passar bäst beroende på väder och antal deltagare.

 

Hur: Vi bjuder på sopplunch och berättar om nuläget för Växa & gro. Dessutom blir det guidning i Ett Grönare Lunds trädgård. Studera gärna metodboken på vaxaochgro.se före vi ses. Observera att boken ännu inte är färdigskriven. Därför är det extra roligt att höra 1) Vad gillar du så här långt? 2) Vad saknar du och hoppas att vi får med? Tankar kring struktur, format och annat är också välkommet.

 

Vem: Är ni nyfikna på Ett Grönare Lunds verksamhet eller tycker att metodboken Växa & gro verkar intressant så är ni välkomna. Vår tänkta målgrupp med boken är föreningar som Fältbiologerna, Röda korset och Tamam. Vi riktar oss även till studenter och privatpersoner som tycker det skulle vara roligt att börja odla i grupp, pedagoger som vill ta in odling i sin verksamhet och odlingskunniga som tycker demokrati-vinkeln är spännande. Är ni en större grupp så kan vi tänka oss att hitta ytterligare ett datum att träffas.

 

Anmäl intresse snarast. Här finner ni våra kontaktuppgifter. Vi återkommer med mer info när vi fått in er intresseanmälan.

 

Varma och soliga hälsningar

Sara Nelson och Julia Linder

 

Ett Grönare Lund

ABC – aktiva insatser för människa och miljö

7 augusti ser det ut så här

20140807_rodbetor 20140807_Odlingstra_ff_Vikingava_gen_samlainvalmofro_n

Varje torsdag går vi en runda och ser vad som hänt sedan sist. Torsdagen den 7 augusti konstaterar vi att vi får hitta på något med rödbetorna den kommande veckan. Vi ser också att vi kan skörda en hel del fröer. Vallmo har så vackra kapslar. Just denna sorts vallmo är rosa.

20140807_Odlingstra_ff_Vikingava_gen_samlainfro_n 20140807_Odlingstra_ff_Vikingava_gen_morotsfro_n

Bönor som hängt för länge för att vara goda att äta kan blir till fröer till nästa år. Morötterna lät vi stå ett år till och gå i blom. Kan fröna som bildas lite senare ge oss morötter nästa år?

20140807_Odlingstra_ff_Vikingava_gen_Sara_Erik_Julia 20140807_Odlingstra_ff_Vikingava_gen_Julia_planterar

Nyfiket hann vi gå en runda före barnen dök upp. Bönorna som såddes för två eller tre veckor sedan har kommit upp. Hinner de bli skördeklara före hösten blir för kall och mörk? Julia planterar i rabatten längs med staketet.

 

20140807_Odlingstra_ff_Vikingava_gen_tomater 20140807_Odlingstra_ff_Vikingava_gen_ho_sthallon

Tomater har vi skördat de senaste tre veckorna. Det är så gott! Hösthallonen är ännu inte mogna. Plantor sates i våras och vi är glada att de ger skörd redan i år. Dessa tillhör en av de växter som jag tycker passar för ”terminsanpassad odling”. Till skillnad från sommarhallonen som är mogna i juli då skolorna är stängda så ger hösthallonen skörd lagom till skolstart. Ibland ger de även en första skörd i juni. Fler exempel på terminsanpassade grödor kommer i metodboken. Har du några förslag?

//Sara