11 juli, 2014

Superbär för alla

20140710_haggmispel_linerogarden bild-2

Igår när vi hittade körsbär och häggmispel på fritidsgården där vi odlar, Linerogården, så kom jag att tänka på hur stadsodling verkligen kan bidra till att göra näringrik mat tillgänglig för alla och hur mat och demokrati hänger ihop. ”Superbär” inte är något som vi behöver köpa dyrt i hälsokostbutikerna. Detta är vad jag har hittat om häggmispel:

Häggmispelbär är rika på kostfiber, B-vitaminer och mineraler såsom mangan, magnesium och järn och är en relativt god källa till kalcium, kalium, koppar och karoten. Antioxiderande antocyaniner ger bären dess färg och har tilldelats ett flertal hälsofördelar.” (Källa: skogsskafferiet.se)

Bären innehåller ungefär lika mycket vitaminer och antioxidanter som blåbär. Innerhåller rikligt med flavonoider – Mangan och selen – Fröna innehåller mera proteiner, fett och fibrer än andra bärs frön.” (Källa: tradgardsdrom.wordpress.com/2013/03/15/fuskblabar/)

Hittade och hittade. Träden har stått där hela tiden. Det är bara det att det var först för två veckor sedan jag lärde mig att häggmispel är mer än ett prydnadsträd och plötsligt ser jag dem lite var stans. Kanske har du ett i din närhet? Jag har ett utanför köket och har haft det i åtta år utan att veta att bären är ätliga. Tänk så mycket det finns att lära. Nu äter jag  hälsosamma superbär varje dag! Gratis.

DSC_3345-2 DSC_3733

Vi har ju två odlingar, på Linerogården och på Vikingavägen. På båda har vi planterat bärbuskar. Vi hoppas att barn och vuxna som passerar kommer att kunna njuta av gojibär, körsbärskiwi, krusvinbär, hallon, vinbär, smultron och jordgubbar i flera år efter att vi har lämnat odlingarna.

Jag vill passa på att tipsa om initiativet Fruktsam som arrangerar fruktplockardagar och inspirerar till att ta till vara på frukt och grönt som växer på allmänna platser i vår närhet.

/Sara

Mat som mänsklig rättighet

Alla förknippar inte stadsodling med demokrati och mänskliga rättigheter. När min kollega,  initiativtagaren Julia Linder och hennes kompisar kom på att de ville starta en stadsodling 2011 så sökte de finansiering och kontaktade bland annat Allmänna Arvsfonden. Där blev det napp då Allmänna arvsfonden var mitt i sin satsning Vi deltar! med syftet ”att skapa bättre möjligheter för unga att påverka samhället och sin livssituation och få djupare kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter”.

Jag blev anställd våren 2013. Under arbetets gång finner jag fler och fler kopplingar mellan stadsodling, delaktighet och demokrati. Det finns massor att göra på detta tema som handlar om matsäkerhet, produktionsförhållanden, mänskliga rättigheter och barnens rättigheter. Inte minst om barnens rätt till näringsrik föda utan gifter som är nödvändig för att de ska utvecklas till starka,  friska och glada individer.

FN:s konvention om barnens rättigheter

Att våra barn ska få bra mat är så pass viktigt att det i FN:s  barnkonvention står att medlemmarna i FN ska vidta särskilda åtgärder för att:

”bekämpa sjukdom och undernäring […] genom att tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär;” (Artikel 24, 2c)
samt att:

”säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö […]” (Artikel 24, 2e)

I filmen Eadible City är det en dam, som liksom jag, brinner för att barn och unga ska lära sig odla, äta och förstå vikten av näringsrik mat. Det är det vi äter som är byggstenarna för att förnya cellerna i våra kroppar. Du är vad du äter!

Gissa om jag blir glad när jag tar med en påse med sockerärtor och barnen kastar sig över den och undrar hur många de får ta. Eller när barnen tjatar om att få laga mat och blir lyckliga över att få koka potatis som de själva skördat och äta den med smör. Vi tjatar inte om att grönsaker, frukt och bär innehåller nyttigheter. Men ibland tar vi med ett faktablad som berättar något om innehållet i en viss grönsak eller bär och vad dess innehåll gör för nytta i kroppen. Viktigast är att vi odlar och smakar det vi odlat.

Barnens rättigheter som teater och charader

demokratidagen - pjäsen

Vi har demokrati och delaktighet i åtanke varje dag vi jobbar med odlingarna och när vi planerar träffar. Ibland har vi haft särskilda ”demokratidagar”. Förra våren ville vi jobba med just Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Vi hade dukat upp fika i första rummet och det inre rummet var lite hemligt. En av våra voluntärer Ana hade skrivit en pjäs. Julia var narrator och fem volontärer var skådespelare. Rummet var möblerat som en teater med stolsrader och en gardin blev en fin fond när den hängdes över vit tavlan.. Barn som kom tidigt fick göra biljetter i två färger som delades ut till barn som droppade in. Pjäsen uppskattades och beskrev barns rättighetetr genom att jämföra barn som har det bra med barn som har det mindre bra. På detta vis presenterades 12 av konventionens 54 artiklar.

Sedan fick barn med gula biljetter gå ut och leka lekar med moment av teambuilding. Barnen med gröna biljetter stannade inne och lekte charader. Vi hade tillverkat 12 kort som beskrev 12 artikar i barnkonventioner. Dessa kort användes till att spela charader. Barnen spelade upp små pjäser i grupp. Några barn valde en vuxen att ha med i gruppen. Åskådarna fick gissa vilken artikel i konventionen som charaderna handlade om. Det blev lyckat och vi har återanvänt korten vid fler tillfällen.

Skyltarna på plats

Skyltar_Artor_Muhammed_Sara Skyltar_morotter

Förra veckan målade vi skyltar. Denna vecka spikade vi fast pinnar så skyltarna kunde monteras i trädgården.

Skyltar_spikar_liten rodbetor
Bondbonorbild-2

Nästa vecka har vi semester. Före dess behöver vi gallra rödbetor. Det hanns inte med idag. Om två veckor är det dags att koka bondbönor och äta med smör. Kanske är tomaterna röda och redo att plockas om två veckor också? Något som var moget redan denna vecka var bären från häggmispel. Vi hittade dessa på Linerogården, strax före vi åkte till Vikingavägen. Gott!

/Sara

 

4 juli, 2014

Odlingsskyltar är bra att ha

Det är några saker som jag önskar jag gjort bättre och haft struktur för från början. En av dem är rutin för att markera vad som har såtts och planterats. En annan att bestämma vilka saker som ska ha en bestämd plats och vilken plats det är. Ett litet sätt att öka möjligheten för att att känna delaktighet.

Enkla odlingsetiketter av plast är det som folk brukar ha. Mer miljövänligt och kretsloppsanpassat kan ju trä tyckas vara. Men tar du hand om dina plastetiketter och skriver på dem med blyertspenna så kan de återanvändas i oändlighet. Blyertsfärgen regnar inte bort men kan suddas. Jag har haft tankar om att det blir med resurssnålt och större delaktighet om barnen får tälja till eller måla. Men det ser jag nu som komplement. Etiketterna ska på plats omedelbart, med namn på vad som har sått och datum.  Kanske även ett namn på den person som har sått. Det kan vara roligt! Då är det lätt för nästa veckas gäng att veta var det finns plats kvar att odla eller om något inte har kommit upp och behöver sås på nytt.

Var sak har sin plats. När vi är så många, både barn och vuxna, som har verksamhet tillsammans, då hjälper det särkilt att alla vet var saker och ting ska vara. Jag rekommenderar att  markera med text och bild på en hylla platserna för sax, plåster, sekatör, kniv, odlingsetiketter och blyertspenna. Bland annat. När de inte används ska de gå att hitta på sin plats. På så vis kan alla lättare vara delaktiga i att städa undan och hålla fint. Ibland saknar jag etiketter och ibland en blyertspenna.

Men igår målade vi odlingsskyltar. Något jag sett fram emot med bävan. Måleri medför alltid risk för att barnen får färg på kläderna som inte går bort. Jag hade köpt tröjor billigt för en tia styck i andrahandsbutik att ha som alternativ till förkläden till barnen. Men de glömde jag hemma. Dock hade jag med målargrejer och barnen ville så gärna.

Sara_Hadya_Sohir_malar

 

Vi skulle göra en skylt till vardera skifte på vår lilla åker. Det fanns extra material om någon ville göra måla något annat. En pil ville Hadya måla. En ville måla en teckning till sin pappa. Barnen som ville måla, varav två bara är fyra år, fick noggranna instruktioner om att byta pensel för var färg. Sedan rullade vi upp ärmar och jag stod som en hök och torkade kladd för att inte riskera färg på kläder. Vi klarade det! Och fina skyltar blev det! Nästa gång gäller det att snickra ihop ett skaft och sätta på sin plats. Sedan kan även icke-läskunniga förstå vad som växer var.  Apropå delaktighet.

DSC_2132

Tidigare har vi även täljt pinnar att skriva på. Det är en väldigt resurssnål metod. Dessutom ger det en dos glädje och självförtroende, eller ”empowerment”, att behärska att tälja med vass kniv. Även här gäller det att instruera och införa vissa regler först för att förhindra olyckor.
EGL_PinneOdlingsskylt

Dessa pinnar skrivs med fördel på med blyertspenna eftersom tusch och liknande flyter ut vid regn. Dock blir träet så småningom lika grått som blyertsen och det kan vara svårt att läsa vad som står skrivet. Det är enkelt att dra ett nytt drag med kniv och förnya ytan och skriva om. Både jag och barnen gillar verkligen dessa pinnar.

//Sara

    Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/c/f/7/vaxaochgro.se/httpd.www/wp-content/themes/number2/functions.php on line 90